Hade skrivit ett jätte långt inlägg om att jag troligtvis hade fått hälsporre, varit o köpt gympaskor som ska lindra idag, om hur bra personalen är på Intersport jämfört men Stadium, att jag måste ha tofflor al a Scholl eller Birkenstock inomhus, att jag känner mig som en tant nu med stödstrumpor, tofflor och trosor som slutar under tuttarna (gravidtrosor). När jag trycker på "Spara inlägg" kommer det upp att jag har blivit utloggad. Loggar in igen och inlägget är BORTA!!!!!!!!!!!!!!!!!!    

Nu orkar jag inte skriva om allt utan det får räcka med sammandraget ovan. STÖÖÖN!!!

Lite träning på tomten har jag gjort idag också. Tränade metallapporten, fjärren, fotgående (långt mellan belöningarna), sättande under gång länkat med hela inkallningen. Kanon alltihop! Perfekt attityd! Jippi!!!!!!

Nu ska vi åka o handla lite så jag kan fixa lite middag. Det blir pannbiffar, potatis och sås med lättkokta skärbönor! 

Idag är det sista dagen i Funäsdalen. Den här veckan har gått med en rasande fart och i morgon styr vi kosan hemåt igen. Det känns båda skönt och tråkigt!

Fyra böcker har jag läst ut, gått 2.5:an fyra dagar på raken och sovit en massa. Natten till torsdag sov jag nästan TOLV TIMMAR! Helt otroligt! Snacka om att man blir trött av att vara gravid.

I tisdags tränade vi lite på gräset utan för stugan. Det blev ett intressant träningspass! Han har mycket högre generell aktivitetsnivå här uppe i fjällen. Han har en hög förväntan på att något roligt ska hända hela tiden, så han var minst sagt övertänd.

Jag fick sitta en hel del i stolen pga att han inte kunde vara tyst. Konstigt nog kändes det inte jobbigt, utan bra. Nu fick jag verkligen tillfälle att träna igen på att man måste vara tyst! Det blev nästan bara fotgående träning, men jag gjorde även två hela inkallningar. Dessa två var mycket bra!!!! Verkligen super nöjd med dessa!! Fotgåendet hade vi lite diskussioner om hur man sitter i halterna, snett eller rakt. Men när han gick ner i varv förbättrades även dessa. Tänk vad viktigt det är med rätt attityd i träningen!!

På promisarna har han fått letat efter pinnar! Han och husse har verkligen gjort många olika pinnsök. Dessutom har husse börjat fått ordning på släppandet. Husse är lite för snäll och tjatar istället för att vara bestämd. Efter denna vecka, med lite ledning från mig, släpper Diesel för det mesta på första kommandot.

Bäbisen har varit väldigt aktiv i magen. Han sparkar, boxar och knölar runt. Det känns att det börjar bli mindre utrymme. Om någon månad är det tydligen så pass trångt att fosterrörelserna blir mindre och sparkarna inte så kraftiga.

Från och med nästa vecka är det två månader kvar tills vi får träffa våran efterlängtade Pelle! Va tiden går fort! Jag längtar mer och mer för varje dag som går!

Jag har inte haft särskilt ont i bäckenet och ryggen denna vecka, men i natt slog smärtan till igen. Vaknade till vid tolv (somnade vid elva), va uppe på toa tog Alvedon och lyckades somna om. Halv fyra va det dax igen. Då hade jag så ont att jag hade svårt att vända mig och ta mig ur sängen. Gick upp och läste och försökte slappna av, så värken skulle släppa. Halv fem tog jag Alvedon igen, trots att det bara var fyra och en halvtimme sen sist. Det ska ju helst vara sex timmar mellan tabletterna. Efter någon timme började det släppa långsamt, men då va kroppen så varvad att det var omöjligt att somna.

Vi gick upp och åt frukost. Jocke och Diesel fick gå 2.5:an själva och jag gick o la mig och läste. Vid tio somnade jag och sov två timmar. Skönt att vara ledig när man har dessa nätter. Sov en timme på eftermiddagen också.

Nu ska vi laga lite middag, sen är det dax att packa. Vi har beställt städning av stugan till klockan tio och måste vara härifrån tills dess. Jocke ville inte städa själv, utan tyckte det va värt att betala för en rikigt storstädning. Annars brukar vi alltid hjälpas åt och då är det gjort på en till två timmar, men det är mycket om man ska göra det själv.

Nästa gång jag skriver är jag hemma. Borta bra, men hemma bäst!

Idag har jag gått 2.5 km slingan!!!!!!!!!!!!!!! Jippi!!!! Jag fick visserligen sätta mig ner och vila efter halva, men ändå! Under tiden jag vilade passade Jocke på att göra två uppletande med Diesel, förmålet var en pinne. Jocke har verkligen fått in en bra teknink när han gör uppletande rutor. De är visserligen inte alltid 50 meters djup och i stort sätt alltid pinnar eller kottar som uppletandeföremål. Men det spelar ingen roll! Han har förstått konceptet med att det är bättre att göra ett uppletande, än att bara stå och tomkasta pinnar. Han använder inte heller tjänstecknet eller sök-kommando. När han kommer tillbaka till Diesel, som för det mest snällt sitter kvar och väntar, säger han bara "varesgod". De är himla gulliga när de håller på. De har sitt "eget" språk och metoder.  

Väl tillbaka i stugan vilade jag en halvtimme innan jag duschade. Sen åkte vi ner till byn och åt lunch.

Snacka om att magsäcken inte har någon plats längre. En bakpotatis med renröra och några deciliter sallad och jag är så mätt att jag knappt kan rör mig. Jag har fått börja med att inte ät upp hela portionerna man får på resturang, men det här kändes nästan löjligt. Jag är fortfarande mätt bara för att jag åt upp allt (det va ju så gott!!!), trots att det är nästan fyra timmar sen vi åt. Nä, jag måste skärpa mig och inte äta upp allt trots att det är så gott. En annan nackdel med att inte äta normalportioner är att jag är hungrig igen efter två-tre timmar, men egentligen är det bara. Man ska ju äta lite, men ofta. Det är lite jobbigt ibland bara. Det är ju inte alltid som möjligheten finns.

Jag kom ju på att jag inte har skrivit något om träningen i onsdags på Lidingö BK. Jag är mycket mycket nöjd! Vi började med en platsliggning på 4.5 min. Det var en tollare, löpande Axxa och Diesel, lagda i den ordningen. Diesel låg lugnt och helt stilla de första 4 min. Det var bara vi där, så när det gick förbi en matte med sin malle utanför planen fick jag den perfekta störningen.

Jag har på senare tävlingar haft problem med att det är "för lugnt" under platsliggningen, dvs minimalt med störningar och då har han lyft huvudet i, vad jag tror tristess, vi minsta lilla annorlunda störning typ en välluktande doft prassel i gräskanten osv. Nu fick jag till en likande situation och kunde med ett lugnt "a-ah" meddela att så där får man inte göra. Han la genast ner huvudet och efter ytterliga ca 20 sek gick vi tillbaka och han fick sin belöning. Super bra!!! Hoppas på att kunna få flera liknade träningssituationer.

Efter det blev det kommenderingsträning. Anna, med Axxa liggandes brevid sig, kommenderade in mig på plan. Första gången var han tyst ända tills två steg efter första "framåt marsch". Jag bröt direkt med "då var leken slut", la honom vid stolen. Efter någon minut gjorde vi om. Nu var han tyst!!!! Belönade efter bara en sväng. Sista gången gjorde vi ett lite längre fotgående med en stegförlyttning åt höger, följt av en vändning på stället till vänster. Jackpot!!!! Massor av beröm till och med kast med lekisen. Jippi!!!!! Han har nog förstått!!!!

Därefter körde vi stadga i kast och kommendering i apporteingen, inga problem! Sen blev det i inkallningssituationen. Här var det en del dumheter med ryckningar osv. Men skam den som ger sig!!!! Sista kändes han hyfsat lugn och fick sin belöning, alltså ingen inkallning, utan belöning direkt. Mer sådan träning behöver han, men vi är på rätt väg!!

Efter det hjälpte jag Anna med en inkallning, sen var jag ganska trött, så jag styrde kosan hemåt. Jag behöver väl knappst säga att jag var mycket nöjd!!!!

I morgon är jag frestad att gå 2.5:an igen, men jag får se hur jag känner mig. Än så länge har jag inte fått några sviter efter promenaden. Så det finns ju en möjlighet att det blir en sväng i morgon med. Jag skulle även vilja åka till brukshundsklubben och träna lite..... Kan bli förmycket med båda delarna. Fördelen är att jag har all tid i världen att vila mig emellan. Det är skönt att vara ledig!!!!!!!  

Då var sista veckan på jobbet avklarad. Det känns så himla konstigt att man ska vara ledig så länge. Man har jobbat mer än hälften av sitt liv, stundtals har jag haft dubbla jobb, och nu ska man göra ingenting i ca 10 veckor. Sen när Pelle kommer är det nog inte lika svårt att fylla sina dagar!  

Lätt rörd som man är nu, brände tårarna bakom ögonlocken när alla kom och sa hej då och kramkalaset utspelade sig. Jag hade svårt att slita mig, ska sluta kl 11, men kom inte iväg fören 12. Jag fick några samtal som jag "bara var tvungen" att fixa innan jag gick.

Nu ska jag bara koncentrera mig på att vara gravid. Röra på mig, så mycket som kroppen tål. Fixa hemma, sova middag, träna Diesel osv. Jag har även tänkt att försöka ta mig till Djurö (bodde ju där i 4 år) och hälsa på lite gamla kamrater. En eller flera trippar till Stall Fågelbro är också inplanerade. Jag jobbade, hade häst och bodde där i nästan ett år. Många av de som hade stallplats där då, är fortfarande kvar.

Jag har börjat längta efter hästarna igen, efter tre års uppehåll. Jag längtar efter den tysta kommunikationen som man har med hästen. Att få borsta, rykta och pyssla. Tömköra skulle jag vilja göra också, helst få köra lite med vagn också. Tyvärr är det inga hästar på Fågelbro som är inkörda, men att få tömköra lite är nog inga problem.

När jag bodde där hade jag minst tre hästar i veckan som jag tömkörde mot betalning. Nu är man lite ringrostig, så ta betalt tänker jag inte ta. Men det är en enorm känsla att få detta stora djur göra som man vill bara med hjälp av enkla tömtag och lite smackningar!!!!

Lite ridsugen är jag också, men det får vänta tills Pelle har kommit ut. Vill inte riskera något. Längtar efter att får rida ut på en snäll och pålitlig häst. Hade Nilas levt, min älskade nordsvensk, hade jag inte tvekat att hoppa upp redan idag och ridit.

Snällare häst fick man leta efter. Han kunde på sin höjd börja dansa lite om det var något han tyckte var läskigt. Skulle han mot förmodan börja springa, var det bara att driva på honom lite till. Han orkade aldrig springa särskilt långt, lat som han var. De enda gångerna han kunde jobba tills han stupade det var om vi körde timmer eller tränade/tävlade maraton. Han älskade verkligen att bli körd! Kunde till och med bli riktigt het och lite olydig om det var länge sedan eller då han var i topp trim.

GUUUUUD, vad jag saknar den hästen!!!!!!!! En sådan häst kommer jag aldrig att träffa igen. Tyvärr blev jag tvungen att ta bort honom, när han bara var 11 år. (En nordsvensk kan lätt bli 25 år) Han fick höftledsartros och fick inte fortsätta jobba. Jag provade att ha honom kvar och bara rida ut lugnt några gånger i veckan, för övrigt gick han som sällskapshäst till några unghingstar, men det fungerade inte. Han tappade i hull och blev deppig, så jag fick göra det jobbiga, ta bort honom. Han dog med munnen full med havre, mitt lilla matvrak.

Dagen innan hade vi tagit vår sista tur med vagnen. Han var så lycklig när jag spände för honom, att han inte kunde stå stilla. Usch, nu kommer tårarna.......

Undra varför det här bubblar upp nu? Jag har tänkt jätte mycket på honom denna sommar. Kanske har med graviditetshormonerna att göra...

Igår åkte vi upp till landet i Funäsdalen. Den 60 mil långa resan gick förvånasvärt smärtfritt. Vi stannade varannan timme, så jag fick röra lite på mig. Ändå tog inte resan mer än 7 timmar.

Underbart att vara här uppe! Det är en underbar natur och härligt höstväder. I natt var det bara 5 plus och nu är det 9. De har lovat uppehåll och lite solglimtar idag och i morgon. Trist bara att jag inte orkar vandra något. Vi ska försöka oss på 2,5 km slingan här på området. Om vi tar med oss stolen, så borde jag ta mig runt med lite vilopauser.

Lite träning på Västra Härjedalens BK är också inplanerat. Fokus denna veckan ligger på kommenderingsträning. Jag hoppas på Jockes hjälp!!!

Nu ska vi ta en tripp in till byn och se om de har något roligt i "Tältet". Ett helt cirkustält fyllt med billiga kläder och andra bra o saker från konkursbon.

Det går verkligen framåt!!! Jag har varit flera repor till Nacka BK och Värmdö BK. Han "pratar" ytterst lite och det skapar en mycket bättre träning. Har så smått kedjat ihop lite moment och det funkar kanon!!! Laborerar lite med muntlig belöning mellan de kedjade momenten och det bästa är att bara stå upprätt, titta på honom och lugnt säga "Duktig kille!".

Vittringsapporteringen har jag tagit tag i igen och den ser riktigt bra ut, så även metallapporteringen. Dessa "problemmoment" har jag tränat enligt Eva Bodfälts filosofi. Två max tre repetioner, sen en veckas upphåll innan nästa träningstillfälle. Fungerar super!!!!! Han har gjort enorma framsteg.

I morgon ska jag träffa Anna o Axxa på Lidingö BK (det är där tävligen är den 18 sept). Hon ska hjälpa mig med lite kommendering i fotgåendet. Hoppas att Diesel inte sjunger upp pga kommenderingen. Ja, det blir ju mest synd om honom, för då får han inte träna nått!

Resten av veckan tänkte jag lägga på detaljträning. Bättre position i fotgåendet (kan tränga lite ibland), raka sättanden i stegförlyttningarna, inga kontaktsläpp. Har låtit dessa punkter varit lite och bara koncentrerat mig på ljudet. Nu är tiden mogen för att få allting bra.

Jag är ändå nöjd med det fotgående vi har nu. Hade det varit tävling igår när vi körde hela fotgåendet, hade vi nog fått en 7-8 i betyg beroende på domare. Helt ok! HAN ÄR JU TYST!!!

Övriga detaljer som behöver lite extra tid är stadgan. Jag har inte förlorat någon stadga igen, men jag vill ändå gå in och förstärka den lite extra! Kommer nog alltid vara tvungen att göra det lite nu och då. Det är ju inte hans starkaste sida.

Jag är ledsen för att det inte kommit någon uppdatering på länge! Vi fick för oss att byta bredbandsleverantör. Kruxet var bara att vi fick inget modem, men det stängde av det gamla bredbandet den 14 aug enligt planererna.   Modemet kom den 19 aug, men det fungerar inte. Nu håller supporten på och ska fixa det hela, så något bredband har vi fortfarande inte fått och idag är det den 24 aug. Tack o lov har jag mitt mobilabredband!! Tyvärr har jag haft det utlånat och de har tryckt in fel pinkod för många gånger, men igår fick jag en ny pukkod så nu fungerar det. Det är väl själva sjutton att saker o ting inte kan flyta på när man byter leverantör!!!!! Ja, ja nu kommer jag i alla fall ut på nätet igen!

I måndags i förra veckan var jag hos läkaren igen med bäckenet. Jag är nu 75% sjukskriven, dvs jag jobbar 2 timmar (mellan 9-11). Mycket skönt!!! Under de timmarna koncenterar jag mig bara på att lära upp mina ersättare i mina administrativa uppgifter. Nu är det bara 3 dagar kvar till semester och mammaledighet.   

I onsdags i förra veckan var jag och fick akupunktur. VILKEN GREJ!!!!!!!!!!!! Det är något jag skulle kunna bli beroende av! Bara några minuter efter att hon hade satt dit nålarna slappnade hela kroppen av, UNDERBART!!!!!!!! Hade svårt för att inte somna på britsen där jag låg. När jag gick därifrån hade jag inget ont alls!!!!!!!!!!!!!!!!! Men livrädd för att det skulle börja göra ont gick jag försiktigt ändå. Smärtlindringen höll i sig hela torsdagen. Sen har det sakta kommit tillbaka, men inte med samma styrka som förut. Så akupunkturen och att bara jobba 2 timmar om dagen var det som behövdes!!

Idag gjorde jag en glykosbelastning för att kolla så jag inte håller på att få graviditetsdiabetes (rutingrej för överviktiga). Det gick superbra, jag ligger inte ens i närhet till att få det. Träffade även min barnmorska för den vanliga mätningen av magen, invägningen och lyssningen på bäbisens hjärta. Allt är bra!!! Magen har växt 4 cm på två veckor!!! Inte konstigt att jag känner mig stor! Jag har inte gått upp något sen sist, vilket är kanonbra! Jag har totalt gått upp 3 kg enligt barnmorskan (4 kg enligt mig) och hon sa att jag är hennes duktigaste patient det här året. Snacka om att man blir mallig!! Jag vet inte om hon bara säger så för att peppa, eller om det är sant. Men det ger en drivkraften att fortsätt kämpa mot "matmonstret".

Till skillnad från många andra är jag inte en sockerpundare. Jag tycker inte om läsk och äter sällan godis, men jag ÄLSKAR MAT!!!!!! Jag åt alltid för stora portioner och gärna med mycket sås. Nu äter jag efter tallriksmodellen och har dragit ner portionerna rejält!! Nu blir det ännu mindre portioner, för det får inte plats så mycket. Bäbisen tar större o större plats, så nu är jag tvungen att äta lite men ofta. Äter jag för mycket får jag ont i magen och det känns som jag inte kan andas. Det finns liksom inte utrymme för det!

Vattengympa går jag på en gång i veckan och efter vi varit i Funäsdalen (om ca två veckor alltså) ska jag gå två gånger i veckan. Det är skönt att kunna röra på sig ordentligt utan att det gör ont!

Jaha, en natt med värk igen!  Nu har jag jobbat 50% i två dagar och då blir det nattvak. Jag har för ont i bäckenet för att kunna sova. Upp och gå lite, sitta i favvofotöljen, gå lite, försöka somna, upp och gå, försöka somna. Nu en och en halvtimme senare ger jag upp. Hoppas kunna somna när jag skrivit lite.

Helgen har varit bra och värken hanterbar. I lördags var vi och simmade jag, syrran, Micke o Krille (syrrans söner) och Jocke. Jag simmade 500 m på 15 min. Kändes riktigt bra!!! Kunde ha simmat mer, men vill inte äventyra det hela. Känns det lika bra nästa gång, kanske jag simmar 750 m.

Söndagen var vi och handlade Elfa-system med trådbackar, som vi satte i ena garderoben. Ska ha Pelles babykläder där. Sen åkte vi till Ikea och köpte ett skåp, som vi monterade under bänken i badrummet där vi ska ha skötbordet. Bra att ha ett skåp för blöjor, tvättlappar mm precis under skötbordet!

Kändes mycket bra när det var på plats. En detalj till som är klar!

Igår kväll gick jag iväg med Diesel till nya stora vändplan (Nacka kommun har byggt den innan industrisemestern) som ligger bara 3-400 m hemifrån. Tränade lite fot, fjärrdirrigering, inkallning med ställande och läggande + sitt under gång.

Länkade bl a fritt följ, sitt under gång och inkallningen.

Allt gick strålande!!! Jag är mycket nöjd! Fick bara ljud då han gjorde en slarvig stegförflyttning och jag sa till honom lite skämt-surt. Men det var i början och sen blev stegförflyttningarna mycket bättre.

Skönt att han höll ihop så fint hela länkningen. Perfekt!! Jag har anmält mig till en lydnads trea den 18 sept och det känns som att det inte kommer vara helt ommöjligt att vi tar oss i genom den. Underbart!!!

Jag fick också chansen att  träna en platsliggning med störning. Från ena hållet kommer det tre stycken promenerandes och från andra hållet kommer det en matte med en Cocker Spaniel. (Jag har bra sikt, ca 200 m, åt båda hållen.) Passade på att lägga honom plats, lägger lekisen ca 3 m framför och ställer mig 15 m ifrån honom. De tre går glatt diskuterandes förbi bakom mig, Diesel helt koncentrerad med huvudet tryckt mot underlaget. Hunden med dess matte går förbi, Diesel fortfarande helt koncentrarad. Underbart!!!!!!!!!!! Jag ska verkligen gå hit och träna oftare. Nästa gång ett likadant tillfälle kommer, ska jag prova att inte lägga lekisen framför honom. Ska bli spännande och se om jag får samma resultat. Vi har visserligen en bra platsliggning, men allt kan ju alltid förbättras!

Att träna Diesel (höll på 20 min) får jag inte ondare av. Mycket skönt! Antagligen blir det lagom förhållande mellan rörelse och stillastående. Men ska jag träna längre stund än så här, måste jag ha en stol med mig, så jag kan sätta mig en stund och pausa lite då och då. Det är bra för Diesel också. Nästa gång tar jag nog med mig min stol!

Nu ska jag vandra några minuter här på undervåningen igen och sen hoppas jag på att kunna somna! God natt!