Idag tar jag bort lösenordskyddet på de inläggen som jag har skrivit de senaste månaden, för idag blev det bestämt.

Runt den 19 dec får vi hem en liten labbe valp!!!!!!!!!!!!  

Ja, många kommer tycka jag är galen som både ska ha valp och bäbis, men jag tror att det kommer gå utmärkt!!!

Historien om valpen får ni läsa i de tidigare inläggen, där finns bilder och mina tankar och funderingar. Inläggens rubriker är (med det första inlägget överst):

En liten hemlis

Vilken lyckträff

Jippi!!!!!

Tillägg till "Jippi!!!!!"

Ser lovande ut!

Nu är det i stort sätt klart!

Underbara!!!

Givetvis blir det en hanvalp och han kommer att kallas Indy. I stamtavlan kanske hans namn kommer bli Indiana Jones, jag har inte bestämt mig än. Ska kolla vad hans uppfödare tycker också. Hon kanske har helt andra planer. Glad är jag i alla fall!!!!!!!!!!!!!!!!

Min BM ringde i onsdags och jag trodde det var för att få en tid hos doktorn efter ultraljudet den 11 nov, men så va inte fallet. Hon hade pratat med doktorn och kommit fram till att de ska göra en bäckenmätning trots allt. Eftersom han är så stor och vi har trånga bäcken i familjen, vill de ta det säkra före det osäkra.

Mina förhoppningar om en vanlig förlossning minskar för varje dag.   Jag försöker vänja tanken vid att göra ett kejsarsnitt, men det känns svårt. Jag vill få känna hur det känns att få värkar, förlossningens vedermödor och sen den underbara belöningen. Jag kan inte låta bli att känna att jag blir snuvad på något jag borde ha rätt till. Försöker att inte tänka så, utan koncntrera mig på vad som är bäst för Pelle och min kropp, MEN DET ÄR SVÅRT!! Doktorerna borde ju veta bäst, men ibland undrar man om de inte tar den smidigaste vägen.

Sätt igång mig nu istället, så jag slipper kejsarsnittet!!!!

Det känns som det dessutom är mycket hormoner som far runt i kroppen. Jag blir ledsen och gråter väldigt lätt och blivit riktigt arg två gånger för småsaker. Antingen är det hormoner eller också är det för att jag känner mig anmält deppig och så himla trött. Jag är stor nu och magen är tung!!!

Diesel och jag går nu mest promisar och tränar inte så mycket. Jag tycker det är viktigare för mig att promenera och hoppas på att det ska sätt igång förlossningen. Vi har gått runt en timmes promisar de flesta dagarna denna vecka och två stycken som tog en timme och tjugo minuter. Jag blir trött i ryggen och magmusklerna, men det känns skönt att gå ordentligt. På de två längre blev jag tvungen att stanna och vila i några minuter, men annars gick det bra. Givetvis måste sitta och vila en längre stund sen när jag kommer hem, men det är det värt. Gör inte så mycket om dagarna i alla fall, så det spelar ingen roll.

Igår var vi och hämtade barnvagnen och monterade ihop den, så nu står den redo i hallen. Jag hade hoppas på att kunna träna Diesel med den innan Pelle kommer, men då gäller inte förlossningsgarantin. Vi får se om jag struntar i det och tar en tur ändå. Man kan ju alltid sälja den på blocket eller nått, om något tragiskt skulle hända. Har svårt att tänka mig att det skulle ske något sådant nu. Pelle är frisk, stor och livlig i magen. Jag är väldigt övervakad av doktorer och barnmorskor, så jag känner mig inte orolig för det. Ska nog prata med Jocke om det senare idag. Vore väldigt skönt att ha gått några promisar med barnvagn och Diesel innan Pelle kommer, så jag vet hur han reagerar och vad vi behöver träna på.

Imorgon kl 14 är det dags för bäckenmätningen. De kommer att röntga bäckenet för att kunna mäta det. Jag får nog inget svar imorgon, men antagligen på onsdag när jag ska tillbaka till BM igen. Hon vill ju träffa mig en gång i veckan nu framtill förlossningen. Hoppas verkligen att allt ser bra ut!

Här kommer lite bilder på Indy med syskon. Bilderna kommer från kennelns hemsida www.hackihals.se

Kolla skildnaden på tasstorlek. 

På denna bild är de några dagar yngre än på de andra bilderna.

Fotograf är min bästa vän Anna Östervall. Stort tack för bilderna!!

Jag har ca 3 veckor kvar till beräknad förlossning på dessa bilder.

För att kunna se alla bilder Anna tog den här dagen, gå in på min hemsida www.annikashundar.se

                                  Jag börjar bli påtagligt trött i ryggen.

Den underbaraste och vackraste schäfern i hela världen! 

Jag vill tacka Anna för dessa fina bilder. Alla bilderna finns på min hemsida www.annikashundar.se

Åtta veckor kvar till beräknad förlossning, men magen syns inte så mycket på den här bilden.

Ja, det fortsätter som vanligt. Magen växer med ca en centimeter per vecka.

Fick reda på lite mer om varför tillväxt ultraljudet gjordes och det är som jag befarar. Om Pelle inte behagar att ploppa ut den tionde november eller dagarna efter kommer de att sätta igång mig. Ska på nytt ultraljud den elfte november och då även träffa en läkare angående igångsättning.

Känns lite tungt just nu. Det var inte riktigt så här jag hade tänkt mig, men det är bara att ladda om och köra. Jag ska göra en mentalplan för hur det kommer att bli. Jag mår bättre när jag har gått igenom alla nya om och men och är lite mer förberedd på vad som komma skall.

Ska läsa om avsnitten om igångsättning i mina böcker och leta efter mer info på nätet.

Jag är trött nu! Sover fortfarande väldigt varierat och känner mig slut. Hostan vill inte ge med sig och jag får välja vad jag ska lägga min energi på om dagarna.

Listan på vad vi ska ha med oss till BB är klar och jag ska packa det som går i morgon.

Igår valpade Yalla, FYRA HANAR och tre tikar. Alla är stora och pigga, men uppfödaren vill ligga lågt ett par dagar innan hon lovar något.

Underbart! Det blir nog valp till helgen innan jul!

Mamma Yalla ca en vecka kvar till nedkomst. De borde komma i mitten på nästa vecka. Ser lovande ut! Hoppas på att hon har minst tre grabbar i magen så det blir någon till mig!!!