Jag tog mig en rejäl funderare på varför Pelle inte vaknade fören tjugo över fyra när Jocke hade honom. Jag tror att Jocke sover mycket djupare och inte vaknar bara för att Pelle börjar stöka lite. Jocke vaknade inte fören Pelle började gråta.

Vi har tänkte att göra i ordning pannrummet till Pelles rum tills vi bygger ut, så han kan få ett eget rum. Idag har vi våra garderober och duschen i pannrummet. Duschen ska flyttas till det badrummet där vi har toan, tvättstället och tvättmaskinen. Vi ska riva garderoben som står där och göra om den till dusch. Våra kläder måste få vara kvar i pannrummet, men det gör nog inget. Pannrummet kommer bara att vara Pelles rum i två-tre år till. Han hinner inte bli så gammal att han vill ha ett riktigt rum, så det får duga.

Igår eftermiddag flyttade jag in vaggan i pannrummet. Det är dags att klippa navelsträngen och lita på att han kan sova "själv". Pannrummet ligger på andra sidan en tjock betong vägg, så jag hör bara om han börjar gny eller gråta. Jag hör inte om han stökar och bökar i sin vagga. Jag hoppades på att det skulle vara melodin för att han ska sova längre om nätterna.

Hur gick det då? Jo, om man bort ser från att jag låg vaken från klockan tre och väntade på att han skulle vakna, så gick det utmärkt!!! Tio över fem vaknade den lille goungen och var hungrig. Böt blöja, fick mat och så fick han somna om i våran säng. Pappa gick upp vid kvart i sex och gjorde sig i ordning, så att lägga tillbaka honom i vaggan fungerade inte. Badrummet ligger precis brevid pannrummet utan dörr, så Pelle skulle ha vaknat direkt. Dessutom har Jocke sina jobbarkläder i pannrummet och torkar alltid håret innan han går. Finns det något man kan vaknar av så är det hårtorken! 

Men om Jocke går upp samtidigt som Pelle har vaknat tänker och på helgerna så kommer jag lägga tillbaka honom i vaggan. Jag vill inte att han vänjer sig vid att sova i vår säng på morgonen.

Pelle somnade om efter lite stök o bök vid sex och vaknade till vid tio i åtta. Fick nappen och somnade om. Jag passade på att gå upp och släppa ut hundarna, ge dem mat och ta en snabbdusch. Kvart över åtta vaknade bäbisen ordentligt med ett leende på läpparna. Underbart!!!!! Nu håller jag tummarna för att detta ska fortsätta!! Får han bara vara fri från gaserna tror jag att han kommer fortsätta sova på detta sätt.

Om jag somnar mellan nio o halv tion på kvällen, innebär det att jag får sova ca åtta timmar innan han vaknar första gången. Det skulle ju vara helt fantastiskt! Då har jag ju sovit de timmar jag behöver när han vaknar vi fem. Då kan jag välja mellan att ligga kvar och dra mig lite eller gå upp och göra något vettigt. Helt otroligt! Det gäller bara för mig att börja koppla av om nätterna, så jag inte ligger vaken från typ tre och bara väntar på att han ska vakna. Får jag bara ordning på min egen förmåga att koppla av, så kommer jag vara pigg som en duracellkanin om ett par nätter. Nu får vi hoppas på att trenden håller i sig att Pelle sover till ca fem på morgonen!

I natt sov jag (och Indy) i gäststugan och Jocke tog hand om sonen. Underbart!

Indy tyckte det var toppen att få ha matte för sig själv och ligga o gosa i bäddsoffan enhel natt. Efter en god natts sömn kommer jag upp till grabbarna vid åtta, med späning frågar jag hur det har gått?!

-Jora, han sov till tjugo över fyra. Jag böt blöja, gav honom mat och sen la jag honom i vår säng. Han somnade om nästan direkt också sov han till fem i halv åtta. säger Jocke med ett leende på läpparna.

- TJUGO ÖVER FYRA!!! kommenterar jag.

- Ja, man är väl proffs! svarar Jocke.

Så himla orättvis!! Visserligen var han väldigt trött igår. Hade knappt sovit något på hela dagen. Vi hade ju gjort en massa spännande grejer och då kan man ju inte sova!

Det vore ju underbart om han kunde sova likadant i natt... Måste nog börja aktiver honom mera på dagarna!

I natt gick det bättre. Vi hade en normal natt. Somnade strax efter åtta, sov till två, åt mat och somnade om nästan direkt. Vaknade igen vid fem och sex för att få nappen, gick sen upp kvart över sju.

Det verkar som Miniformdroppar, Semperdroppar, rapa oftare under varje mål och ligga på sidan o sova fungerade. Eftersom det fungerade direkt kommer jag ju inte våga att ta bort något utav det på ett bra tag. Får prova om en vecka att ta bort en sak i taget sen utom rapningarna, så får vi se om det fungerar ändå. Att sova på sida är också en sak jag inte tror jag ska ta bort. Han andas mycket lättare när han ligger på sidan. Ligger han på rygg blir han så täppt och snarkar mycket och stör också sömnen, framför allt när han ska somna.

Idag har hundarna inte heller fått mycket stimulans. Vi har fixat hemma, varit o handlat. Va även förbi syrran en sväng för att visa henne hur hon ska klipp bort håret runt tassarna på hennes hund. Hon har aldrig haft en långhårig hund förtut så hon behövde lite guidning.

Indy fick följa med. Syrran o jag tog en promis med Pigge o Indy först så de fick lära känna varandra. Tyvärr är Pigge dåligt socialiserad, så det blev inge bus. Men får de bara lära känna varandra lite bättre kommer de nog att kunna leka.

Pigge är en Bishon Havanais. Har bott hos sin uppfödare ute på landet med tretton andra hundar av samma ras. Tyvärr har han knappt varit utanför gårdsplanen mer än för promenader, så han är ganska rädd av sig. Vi får hoppas att det blir bättre. Jag sa till syrran att ge det tre månader. Har det inte blivit markant bättre under den perioden, så får hon lämna tillbaka honom. Han är en himla söt och kelig hund och kommer nog bli rolig om han blir lite säkrare på sin omgivning. Vi får hålla tummarna att det går vägen!

Gaserna i Pelles mage började göra sig påminda denna vecka igen!

I natt var det riktigt illa igen! Somnade som vanligt strax efter åtta på kvällen. Tjugo över elva var det klippt! Sov korta tio-tjugo minutersperioder fram till två, då det var matdags. Somnade ordentligt vid tre och sov till tio över fem, sen var det kört igen. Där vid tre provade jag att lägga honom på sidan och då somnade han direkt. Provade det igen vid fem, efter att han lugnat sig i min famn, och han somnade direkt igen. Jag tycker själv att det är skönare att sova på sidan när jag har ont i magen och tydligen tyckte Pelle likadant.

Nu sov han till sex, upp i famnen igen, somnade om på sidan vid tjugo över sex. Vaknade igen tjugo över sju, men då gick vi upp. Brukar gå upp ungefär den tiden. Behöver jag säga att jag är TRÖTT idag!!

Dessutom kom de och fixade vårt avlopp idag vid tio och höll på till klockan ett, så någon längre promis med hundarna blev det inte och ingen chans till att sova middag. Pelle brukar vakna igen strax innan två och så är det matdags och lite lek o bus med mamma. När han sedan somna om igen vid tre- halv fyra är det för sent att lägga sig o sova.

Nu är det bara att hoppas på att han sover bättre i natt!! Ringde vår barnläkare och fick lite nya tips som jag hoppas hjälper. Hon tyckte absolut att vi ska prova att ge Miniformen igen. När han fick det förut reagerade han ju på mjölkproteinet, men det får han inte nu, så förhoppningsvis kommer Miniformen att hjälpa. Vi ska också pausa för att rapa minst tre gånger per mål för att minska mängden luft som kommer vidare ner i tarmarna. Jag hoppas att det kommer fungera!!

Får jag inte sova i natt tänker jag tvinga Jocke att ta Pelle natten mot söndag. Jag struntar i att det är han som jobbar och behöver sömn. Det behöver jag också, för att orka med vårt barn, hundar och hem på dagarna! Han har ju bara B-jour denna vecka och det ser inte ut på vädret som han kommer bli utringd!!

Efter lite grubblande hur jag ska fortsätta träna rutan kom jag på en idé som jag tyckte var värt att prova. Jag har ju alltid barnvagnen med på promisarna. Varför inte ta med sig konerna till rutan och träna på promisen. Om han inte placerar sig rätt i rutan bryter jag bara med ett besviket "fel", packar ihop rutan och fortsätter promisen.

Sagt och gjort så provade jag det idag. Efter två gånger där det blev fel på första skicket fick jag ett bra skick. Hade placerat rutan så att jag kunde skicka från ett nytt håll. Nu blev det fel palcering igen, packade ihop och fortsatte promisen. Provade igen och då fick jag jackpot!!!!! Fyra bra skick, från olika sidor, var av två var från ca femton meters avstånd. UNDERBART!!!

Ibland är det inte så dumt att ta sig en ordentlig funderare på hur man ska lösa ett problem. Diesel största "straff" är att man inte fortsätter att träna. Det utnyttjade jag här. Efter fjärde och det klart bästa skicket busade vi en massa och han fick söka bollen. Hoppas att polletten trillade ner ordentligt denna gång!

Planen är nu att fortsätta träna rutan på promisarna ett tag framöver tills jag är uppe i tjugofem-tjugosju meters skick. Ska sakta öka avståndet och aldrig skicka från samma avstånd två gånger i rad och inte heller skicka två gånger in i rutan på samma sida, utan hela tiden byta. Vi får se om det fungerar, annars är det bara att tänka om och göra om!

Den här gången hann Jocke hem, så jag kunde åka utan bebis. Det var skönt för jag blev lite mer fokuserad på kursen.

Vi började med att gå igenom läxan. Vi fick godkänt på våran. Indy var mycket mera "på" denna gång och inte alls så berörd av omgivningen. Därefter fick vi frågan: Vad är enligt regelboken ett korrekt fritt följ?

- kontakt (något som inte regelboken kräver, men underlättar fotgåendet)

- hunden ska vara parallell med föraren

- hundens hals eller skuldra skall vara vid förarens knä

- hunden skall göra snabba raka halter

- jobba med bakdelen i vänstersvängarna och sidoförflyttningarna för att kunna fortsätta vara parallell med föraren.

Sen gick Anne igenom fördelen med att använda sig av "pallen" för att lära in ingångarna vid sidan och så småning om även sidoförflyttninarna. Jag är lite av en motståndare till pallen. Tycker det är en onödigt stor hjälp som sedan måste plockas bort. Med ett skämtsamt tonläge och glimten i ögat fick jag bara detta till svar:

- Annika, den här kursen kan väl du bara göra som jag säger. Lär hunden pallen!

Jaja, jag får väl göra det då...

Vi blev tilldelade en varsin pall och jag började jobba. Det tog inte så lång stund för honom att fatta att det var något med framtassarna och pallen. Men jag fick många varianter innan han stog upp med framtassarna på pallen. Man kan nämligen sätta sig först och sätt upp tassarna sen. Eller varför inte lägga sig med framtassarna på pallen?!  

Vi fick alla i läxa att fortsätta med pallen. Hunden ska kunna flytta sig mot föraren ståendes på pallen till nästa gång.

Nu var det samling för genomgång av fysträningen och dess fördelar. För mig var ju det en repetion, men det skadar ju aldrig! Jag hade nämligen glömt övningarna där man lär hunden gå slalom mellan benen för att öka rörlighet och koordination. Under genomgången la sig min underbara duktiga valp snällt på sin pläd och somnade!!!!!! Snacka om att jag blev glad! Vilken triumf för mig som har haft så mycket strul med detta med Diesel. Jag fick en extra stjärna i boken för att jag hade gjort min passivietsläxa!

Vi har nu hunnit träna två pass med pallen och han rör sig lite mot mig nu med bakdelen. Det gick otroligt fort att lära honom pallen, precis som Anne hade sagt!   Det kanske inte är så fel att lära in pallen......

Jag har också ökat på kraven på sittet. Han ska sätta sig direkt och inte komma några steg mot mig först. Gick mycket bra, speciellt på dagens promis! Ligget börjar arta sig också och leken likså. Känns riktigt bra!

Kanske jag har hittat min drömhund??? Diesel är underbar på många sätt och jag älskar honom ofantligt mycket, men han är inte min drömhund. Ni kanske förstår det med tanke på allt jobb jag har haft med attityd och aktivitetsnivån. Allt är ju givetvis inte hans fel, utan även mitt. Han är inte heller så kelig som jag önskar att drömhunden ska vara, det är Indy. Han älskar att gosa och ligga i knät! Vi får väl se, just nu känns allt perfekt med Indy!

Min stackars man fick kliva upp klockan fem i söndags för att åka in till söder och salta vägarna. Bestämde mig då för att åka o träna när han var på väg hem, så han skulle få sova i lugn och ro en stund.

Upplägget för passet var mycket vikt på attityd och aktivitetsnivå. Träna lite mer tävlingsmässigt vad det gäller förberedelser och ingång på plan.

Jag började med att gå en promis på ca tio minuter (bäbisen gungade nöjt med i bärselen). Hämtade sen barnvagn och träningsutrustning. Gick ner på plan ställde ifrån mig väskan och barnvagn, la ut avtåndsbelöning (boll i snöre) och gjorde en ingång på planen för sitt i grupp och platsliggning. Satte upp rutan. Därefter "värmde vi upp" med två hopp apport, följt av sitta vid sidan med kontakt.

Nu var det dags för en inång på plan med belöning direkt efter uppställningen om jag hade full kontakt. Gjorde tre sådana. Därefter två stycken inkallning med ställande och läggande. Den första gjorde jag hela och belönade efter skick till rutan, andra efter nedläggande. Sen började tragglet med placeringen i rutan...... Varvat med lite fotgående. Resultat:

Sitt i grupp- lugn, koncentrerad och blickstilla. Fick sitta i två minuter med mig på tjugo meters avstånd. Gick tillbaka belönade lugnt med röst och kel. Läta han sitta kvar en stund och la sedan ner honom.

Platsliggning- dåld förare, fyra minuter. Underbart bra! Blickstilla med hakan i backen. Satte upp honom, belönade lugnt med rösten medans jag satte på honom kopplet och han därefter fick släpa mig till avståndsbelöningen.

Hopp apport- första skicket morr innan gripandet. Bröt irriterat. Andra böt han grepp innan avlämning, bröt lite retsamt. Tredje och fjärde perfekta! Bra stadga, bra grepp, finfina ingångar. Mycket nöjd!

Kontakt vid sidan- fick sitta ganska länge medans jag tittade åt alla håll o kanter. Pratade för mig själv och vevade med armarna. Inga blicksläpp!!!! Belöning och dags för ingångar på plan.

Ingångar på plan- ställde mig med Diesel vid sidan och "väntade" på att bli inropad. Jag var ju själv så jag fick liksom lossas. Kommenderade fot och gjorde ingången på plan. Ställde upp och lossades att jag fick betyg för plasten och sitten, belönade sen. Gjorde detta tre gånger med varierande tid på innan ingång och innan belöning efter uppställning. Belöningen gjorde jag så att jag började med att belöna lugnt med rösten medans jag tog fram kopplet och kopplade honom och sa sen "varsegod" och han fick springa med mig släpandes efter till avståndsbelöningen. Jag är mycket nöjd med attityd, aktivitetsnivå och prestation!

Inkallning med ställande och läggande- första kedjade jag ihop med skick till rutan och sen belöning. Andra belöning efter nedläggandet. Första var kanon, placeringen i rutan var godkänd. Han hamnade nära höger kanten, men valde att belöna. Andra var också också mycket bra!

Rutan- med kriteriet korrekt placering i rutan. Vad säger man?? Katastrof!!! Hur kan vårt paradmoment bara krascha så???Skickade gång på gång på gång. Fel,fel, fel! Minskade avståndet tills jag stog typ fem-tio meter ifrån. Blev lite bättre, men inte bra. Flyttade rutan fick då korrekt placering på första skicket, belönade massor. Andra skicket dåligt igen..... Många hade nu packat ihop och åkt hem, vilket säkert är det bästa att göra, men inte jag! Jag fortsatte att skicka. Ibland kan jag vara riktigt dumt envis!!

Provade nu att flytta rutan igen. Första skicket bra, andra dåligt. Undra vad det är som rör sig i Diesels huvud??? Flyttade rutan igen så jag kunde skicka från alla håll. Första skicket bra, böt sida, fortfarande bra osv. När jag sedan skickade från första sidan igen blev det fel igen. Hur sjutsicken fungerar min hunds hjärna?????????

Flyttade rutan igen och gjorde tre skick från olika sidor på ca tio meters avstånd. Blev bra alla gångerna, det sista skicket fick jag rätt attityd på Diesel som med all rätt hade blivit lite låg och fått dåligt tempo under träningens gång. Avslutade där med en lång lekstund!!!!!!!!!

Gick till bilen för att byta hund. Då upptäcker jag hur blöt jag är!! Det är visserligen plusgrader, men konstant småregn. Träningsidot som jag är höll jag mig till planen och tog ut valpen.

Han fick gå lös ner till planen. Där lekte vi lite. Han är inte så pigg i leken på nya platser. Efter lite jobb fick jag igång bättre attityd genom att träna på "varsegod". Dvs jag kastade lekisen och väntade tills han tog kontakt och sa "varsegod". Den här leken är favvisen! Fick en mycket bra aktivitet och avslutade där och tog fram blodpuddingen. Gjorde lite sitt med stadga. Gick och ställde mig fot brevid honom och belönade kontakt.

Inne i stugan var det folk så vi tog en tripp in. Bebisen fick ligga kvar i barnvagnen som jag parkerade vid bilen. Skönt med en bebis som sover på fasta tider, så jag aldrig behöver oroa mig för att han ska ligga och vara ledsen om jag lämnar honom!

Inne i stugan var det lite läskigt, men efter lite stödkel hos matte började han slappna av. Efter en stund började han erbjuda beteenden, så det var bara att plocka fram lite godis och träna ligg och sitt en snabbis. Sen fick han träffa en snäll rottis tjej. De hälsade lite försiktigt på varandra och sen skulle hon ut på promis.

Nu var det dags att åka hem, då jag visste att bebisen skulle vakna om ca en halvtimme.

Jag är mycket nöjd med Indys första gång på en brukshundsklubb. Mindre nöjd är jag med min dumma envisa träning av Diesel. Den första delen av träningen gick ju så himla bra och så ska jag förstöra med att traggla rutan i över en timme. Visserligen blev det bra på slutet och det är tur att jag har den hund jag har. Det är få hundar som skulle fortsätta jobba efter så många skick. Underbara uthålliga Diesel! Nästa träningspass måste jag även ha en planering för hur jag ska göra om det inte går bra!!

Mitt upplägg för hur jag ska göra på tävling verkade ju bra i alla fall. Ska fortsätt med att starta träningen på likande sätt!

Min uppfödare ställde mig en orolig fråga och undrade om jag verkligen hade varit ute och gått med Indy i EN TIMME. Jag förstår hennes oro, men jag hoppas att mitt svar på hennes fråga har lugnat henne.

Jag har gått flera kurser där fysträning av hunden ingår. Vikten av att hunden har en grundfysik och får massage och stretching får inte förbi ses om man vill träna och tävla.

Ska man hålla på med mer krävande hundsporter som t ex skydd, sök, rapport, jakt och drag måste man även ha en mycket god fysik på hunden. Det räcker inte med den "motion" hunden får vid dagliga prommenader och under träningspassen. Man måste fysträna för att inte få skador!

Det är en av orsakerna till att jag inte kommer att träna skydd med Diesel detta år. Jag hinner inte fysträna honom så mycket som skyddet kräver, träna skydd regelbundet, hinna med att träna lydnad, spår, Indy och vara mamma.

Tillbaka till ursprungsfrågan: Hur mycket motion ska en valp ha??

Det är viktigt att valpen får möjlighet att röra sig i sin egen takt, ca en timme per dag, för att stärka de stabiliserande musklerna, skapa muskelceller och få en starkbenstomme och leder.
Hundarna bildar muskelceller fram till de är två år. Muskelceller bildas bara om valpen/unghunden får röra sig regelbundet. Får de inte en bra grundträning som valpar får de svårare att bygga muskler som unghundar. Kontentan av detta blir en hund med dålig grundfysik i vuxen ålder och pga detta skador. Det viktiga med valpar är att det sker på deras vilkor och i deras tempo. Man måste vara vaksam på tecken på att de börja bli trötta. Ju äldre de blir dessto fortare rör sig valpen/unghunden och med andra ord måste ägaren röra sig fortare. Med en valp måste ägare sakta strosa fram. Stanna och vänta när valpen tar sig en lov och undersöker världen. Det bästa stället för dessa prommenader är i skogen. Där får valpen möjlighet att hoppa, balansera och lyfta på benen på ett naturligt sätt. Det är ett ypperligt tillfälle att träna kontakt och inkallning under dessa prommenader. De är vid dessa promisarna du grundlägger hur långt ifrån du vill att valpen max får gå. Dvs vill du att valpen max får röra sig i en radie på  t ex tio meter runt dig, då rör du dig själv ifrån valpen när den är på ca åtta meters avstånd så den är tvungen att komma ikapp dig. Man utnyttjar den unga valpens osäkerhet och behov att vara nära.

Indy är en hund som håller sig nära än så länge. Han går som max fem-sex meter ifrån mig. Jag tycker det är ett lagom avstånd nu, om några veckor blir han säkert mer styv i korken och börjar röra sig längre ifrån mig. Förhoppningsvis kommer slutresulatet bli ca tio meter vilket är ett avstånd som jag vill att hundarna max ska vara på under promisarna.
När du börjar gå med en valp (helst vid åtta veckors ålder) börjar med ca tio minuter och ökar sakta till en timme. Det tar ungefär fyra veckor. När valpen är runt halvåret ökar man takten, längden och börjar o avlsutar promisen med ett skrittpass på ca tio minuter som sen ökas på. Det är jätte viktigt att hunden skrittar (går) inte travar eller passgår. Oftas måste man ha hunden kopplad i kort koppel och själv gå sakta för att den ska skritta. När hunden blir starkare i sin muskulatur klarar den av att skritta i högre tempo och längre pass. Vid ca sex månader kan man också börja simträna i små portioner.

Skritten är den viktigast gångarten där hunden bygger grundfysikmuskler. I skritt använder hunden flest muskler. Trav och passgång är de minst ansträngande gångarterna, sen kommer galopp och den mest ansträngande MUSKULÄRT är skritten. Att bygga en bra grundfysik på en vuxen hund tar ca sex-åtta veckor.

När man har en bra grundfysik, dvs hunden orkar skritta i en timme och är runt ett år, kan man börja bygga uthållighet i snabb trav och galopp. Det är också dags för mer riktad fysträning, t ex cykling, intervallträning, galoppass i högt gräs, sand eller annat ansträngande underlag, simma längre pass, simma i jetstream osv. Sen börjar man rikta träningen mot den sporten som man vill utöva.

Vid ca ett och ett halvtårs ålder börjar man lägga på belastning t ex dra kätting/pulka, bära klövjeväskor, viktmanschetter både på land och i vattnet och intrikta fysträning till den gren man ska träna/tävla. 

I skydd, brukssök och rapport ska hunden springa max under korta stunder alt göra explosiva rörelser. I drag och jakt ska hunden orka röra sig i ett högt tempo under långa perioder. Det krävs alltså olika sorters träning, men det tänker jag inte gå in på här. 

Om man ska syssla med fysikst ansträngande grenar som skydds, drag och praktisk jakt (där hunden är jagar flera timmar i streck) är min uppfattning att man bör vänta tills hunden är två år. Givietvis kan man börja med de inledande övningarna, men inte börja hårdträna/tävla fören hunden är två år.

Många tycker det är fjolligt att vänta så länge, men inte jag. Vill du ha en hund som håller länge utan skador, så måste hunden ha rätt fysik. Dessutom är oftast inte lydnaden klar fören vid den åldern i jakten och skyddet. Utan en bra grundlydnad får du bara problem senare i träningen! Jag talar av egen erfarenhet med Diesel!

Detta är mitt upplägg vad det gäller fysträning med valp och vuxen hund. Det är sällan jag skriver om hur jag fystränar, delvis för det har varit dåligt med den varan under gravidieten och för att jag inte känner något behov av att dokumentera den träningen.

Nu har jag börjat fysa Diesel igen, men är än så länge på grundnivå. Cykling, intervallträning osv får vänta tills det är barmark igen.

Ikväll är det dags för nästa omgång på valpkursen! Jag längtar!