Det här är det jag jobbar med med Diesel förtillfället:

Bättre fysik- inkallning i branta backar, sök i djupsnö, långa promisar.

Tystnad i fria följet- så fort han låter (dock ej efter korrigering av blicksläpp, snea sättanden osv) lägger jag honom och så får han ligga tills han ser lugnare ut.

Går långsamt framåt...

Framförgåendet- bra linförighet innan "före" kommandot och att inte dra (händer ytterst sällan nu).

Jag har lagt avståndsbelöningen på sträckan och får jag ett blicksläpp korrigerar jag det. Dessutom får jag en större förståelse för momentet då han måste passera lekisen utan att vika av eller stanna.

Börjar bli bättre och bättre. När jag gör fritt följ så tittar han aldrig på lekisen, men i framförgåendet gör han det. Det måste vara felinlärt från min sida, dvs det är ok med blicksläpp i detta moment. Hmm, man gör konstiga saker ibland.

Saker jag måste förbättra men inte har börjat med än:

Träna lydnadspass minst en gång per vecka, hemma på vändplanen eller på en plogad brukshundsklubb.

Attityden när vi tränar- om jag får ljud, samma upplägg som ovan när jag tränar fritt följ.

Placeringen i rutan och stadga i rutan- bara att nöta på. Bryta lite surt när det blir fel och börja om.

Stadga och kampmorr i hopp apport- går lika bra att träna utan hoppet, men är jag på en klubb kör jag givetvis hoppet också.

Jag kastar och hämtar apporten själv om han inte är stadig, samtidigt som jag muttrar att jag är missnöjd. Sitter han får han hämta eller ta lekisen.

Stoppar apporteringen lite surt om han kampmorrar. Börjar med apporteringen i träningspasset för att få honom het och locka fram morret och den dåliga stadgan.

Tugget vid vittringsapporteringen- bryter bara lugnt om han tuggar eller tar om. Stor lekbelöning om det blir rätt.

Vänta lugnt på sin tur när jag tränar Indy- än så länge kommer vi träna på det inomhus då Indy fryser för mycket ute. När han är större och klarar av kylan lite bättre flyttar vi ut och tränar även där.

När han är lugn blir det hans tur. Låter han och inte är lugn får han vänta eller inte träna alls det passet.

Hålla fast träapporten, vittringspinnen och metallapporten vid min sida- träna på inne. Perfekt att köra tillsammans med ovanstående.

Jag ska kunna hålla och dra i apporten/pinnen utan att han släpper. Han måste vänta på mitt "tack".

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har alltid varit så nöjd med denna bloggplats framtill för ca 1 månad sen. Då helt plötsligt försvann min header, mina typsnitt och min färger. Hur jag än gjorde gick det inte att få tillbaka dessa. Det gick inte att ändra något alls!!!!!!!!!!!!!...

Igår styrde vi kosan mot Djupdalsvallen och gruvturen. En tur som går i omväxlande mycket vacker fjällnatur och efter ungefär hälften av turen passerar man koppar och järnmalmsbrotten från 1700-talet och även de små stugor de bodde i. Turen är ca 7 k...

Ikväll gick jag ut och kastade en dubbel på ca 35 meters avstånd på "linje" gick tillbaka och skickade. Den gick bra! Gjorde några dirigeringar (som gick utmärkt) och kastade sen en ny dubbel förbi det gamla området, men en lättare som han är van ...

Det var inget vidare väder i söndags, 8 grader och lätt regn, men vi valde att ge oss ut i alla fall. Hamrafjället stog på tur, ca 9 km, 350 m höjdskillnad. Turen inleds med en brant stigning ut med Anderssjöfallet, totalt 300 trappsteg och sen forts...

I fredags eftermiddag vid halv femtiden var bilen packad och vi begav oss iväg mot Härjedalen och vår lilla stuga i Funäsdalen. Tanken var att om vi åkte vid den tiden kunde Pelle sova i bilen större delen av sträckan, då jag var orolig för hur han s...