Igår var vi hos en gammal arbetskamrat till Jocke i Fjugesta (Örebro). Det var trevligt. Pelle tyckte det var toppen för de ha två barn, en son på fyra år och en dotter på sex år. Mycket spännande!! Dessutom hade de en massa leksaker!!!!!

Plötsligt så händer det..... Pelle står upp och håller i min fingrar som han brukar och så TAR HAN TVÅ STEG!!! WOW!!! Pelles första skakiga och vinglinga steg!!!!

Snacka om att det går fort nu. Bara för ca en och en halv vecka sen började han krypa och nu kan han gå, visserligen med stöd, men ändå!! Lite senare på dagen upptäcker jag också att hans andra tand i underkäken hade kommit fram. Min lilla bäbis håller på att bli stor!

I fredags när jag skulle göra mig en Thelatte (man har varmmjölk i stället för vatten) exploderade glaset (har använt de glasen flera gånger för detta ändamål) och jag fick skållhet mjölk på låret och foten framme vid stortåns fäste och på stortån. Det gjorde fruktansvärt ont!! Jag har bränt mig många gånger, men detta var extremt. Kylde med ispåse på lår och fot i nästan en timme. Det brännskadan på låret blev bara ett rött område som nästan var helt bort på kvällen, värre blev det med foten. Islsket rött och äckliga blåsor. Googlade och förstog att jag måste åka till akuten och få det omlagt. Som tur är har de tidsbokning på Nacka Akuten. Åkte dit fick kortisonsalva, en specialkompress och ett stort plåster. Jag åkte hemifrån halv fem och var hemma igen fem över fem, det kallar jag bra akutmottagning!!!! Fick med mig hem fyra omläggningar. Brännskadan ska läggas om en gång per dag och jag ska unvika att ha skor och strumpor på mig ett par dagar.

Tur att det är fint väder så man kan gå barfota! Dessvärre blir det inga prommisar med Indy (Diesel har ju totalvila....typ..) så idag tänkte jag trotsa lite och sätta på mig sandalerna (utan rem över fotenvalvet) och ta en cykeltur med Indy. Det blir första gången som Indy springer brevid cykeln. Givetvis kommer vi att ta det jättelugnt, men han måste få röra på sig. Han har så himla mycket spring i benen!!

Igår när jag satt i bilen på väg hem från fjällen passade jag på att ringa Diesels (D) sjukgymnast Charlotte (C). Hon sa att jag inte skulle se D:s hälta som ett nederlag utan som ett kvitto på att skadan inte är färdigläkt än. Hon tyckte inte alls att jag skulle måla faan på väggen och tro att vår tränings/tävlingskarriär var slut. Jag måste helt enkelt bara ge honom tid! Det kanske kommer ta ett halvår eller i värsta fall ännu längre tid innan han är hel rehabiliterad och återställd.

Det finns risk för att vi kommer få vissa restriktioner som t ex inge skydd, i värsta fall ingen lydnads lydnad och rapport heller, men det känns som det inte gör något. Då har vi i alla fall spårningen kvar istället för inget alls.

Det kändes så himla skönt att prata med henne. Hon får en alltid att tänka om och tänka lite mer positivt. Nu går jag bara och väntar på att det ska bli måndag så vi får träffa veterinären. C trodde att vi antagligen kommer att få göra en magnetröntgen eller en titthålsundersökning av framknät. Det är bra att hon sa det för då kan jag säga ifrån om veterinären inte vill göra någon djupare utredning. Som jag känner nu godkänner jag inte att de bara vill att han ska få mer Metacam och vila i ytterligare sex veckor. Jag vill att gå till botten med detta!!!!!

Idag bestämde vi oss för att gå runt Funäsdalssjön, en prommis på ca 1,6 mil. Det är en bra tur för vi kan ha med oss barnvagnen och det passar perfekt idag när det regnar till och från. Redan när vi gick från bilen tyckte jag att Diesel inte rörde sig med den lätthet och spänst som han brukar. Efter ca 3 km tyckte jag att han såg halt ut..... Efter 4 km var jag säker, han haltar igen!!  

Min första tanke var att ringa efter en taxi (det är bilväg som vi går på) men Jocke hejdade mig. För det första är det svårt att beställa en taxi "in the middle of nowhere", för det andra blir nog den chaffisen super glad när körningen bara är några kilometer (eller inte  )  och för det tredje gör det nog varken till eller från om Diesel går de 4 kilometrarna tillbaka till bilen.

Med tunga steg vände vi tillbaka till bilen. Efter en del dividerande bestämde vi oss för att det är lika bra vi åker hem i morgon. Känns inge kul att lämna Diesel i bilen när övriga familjen ger sig ut på diverse vandringar. Diesel älskar ju verkligen våra turer på fjället!!

Ringde till Strömsholm och frågade hur jag skulle göra då Lennart (veterinären) ville att han inte skulle ta Metacam två veckor innan återbesöket, som är på måndag (om exakt en vecka alltså). De sa att jag inte skulle ge honom något smärtis och bara gå korta korta prommisar. Suck!! När han precis började få tillbaka de muskler han hade förlorat. Känns så himla tungt!!

Planerna på att börja spåra lite när vi kom hem och kanske börja träna lite uppletande så vi kunde starta högre spår i höst är ju bara att glömma. Varför???????????? Han var ju så bra!!!! Va det bara smärtlindringen som gjorde att han såg frisk ut???? Han har varit utan smärtis en vecka nu. Var det vår långtur på fjället i torsdags som förstörde allt??

Han har inte visat några tecken på hälta tidigare. Undersöker honom varje dag. Kontrollerar hans rörelser i trav o skritt, böjer och sträcker på frambenet för att kolla så det inte ha stelnat igen. Jämför noggrant vänster och höger framknä för att se om jag ser minsta lilla svullnad. Inget fel eller avvikande har jag sett fören idag. Ser ingen svullnad tror jag, men det är stelt när jag böjer på det. Visar ingen direkt smärta vid böjning heller.

Nu när jag tänker efter undersökte jag inte honom ordentligt igår, men då var vi ju bara hemma o slappade. Tränade bara lite fjärr, fot och platsliggning framför stugan med lugna belöningar. Gick bara två kortisar runt området och kan inte minnas att han rörde sig konstigt.

Var han halt redan igår?? Om det var långturen i torsdags, varför har han inte visat något tidigare??? Han kanske gjorde illa sig i vattnet i lördags??

Det är inget att gå att grubbla på egentligen. Jag kommer varken bli klokare eller hitta svaret. Det jag nu även fasar för är framtiden..... Är Diesels tävlingskarriär över??? Hur ska jag kunna ha honom bara som sällskapshund??? Han älskar ju att jobba!! Och jag älskar att träna honom!!! Det kommer kännas som att jag straffar honom!!! Usch nu kommer tårarna!!!

(Paus, kelade lite med Diesel och pratade med Jocke)

Shit vad detta känns jobbigt!! Jag hoppas verkligen att vi får klarare besked om en vecka av Lennart. Jag måste få veta hur Diesel framtid kommer att bli. Orkar inte leva i denna ovisshet!! Jag måste få veta vad vi kan inte kommer att kunna träna/göra!! Jag behöver få en långsiktig plan och inte "konvalescent i sex veckor och sen får vi se" svar. JAG MÅSTE FÅ SVAR!!!!!!!!

Det är väldigt länge sen jag fick sovmorgon men med hjälp av öronproppar, stängd dörr och en make som tog hand om Pelle fick jag sova ut. Så himla skönt!!!! Sov från elva igår till NIO i morse. Konstig känsla att inte vara trött!!!

Idag regnar det hela tiden. Igår kom det skurar. Hmm, nu får vädret bli bättre!!! Inge kul att sitta i en stuga på fjället och inte kunna vandra. Hade vi inte haft Pelle hade man ju kunnat gå ändå, men vi har inget lämpligt regnskydd åt honom när han sitter i sin bärstol. Provade med regnskyddet till vagnen men det funkade inte alls. Vi får bara hoppas på bättre väder!

I lördags och igår blev det simträning för hundarna. På lördagen åkte vi till Östersjön, en ganska stor insjö. Där har Fjällkällan (stugbyn där vi har vår stuga)  några roddbåtar man kan låna. Jag rodde, Jocke o Pelle satt i aktern och hundarna simmade brevid eller bakom båten. Diesel var bra sugen att bita i åran så jag fick säga till på skarpen.  

Indy simmade fem minuter, vilade fem minuter i båten och hoppade sen i från båten på kommando och simmade sen tio minuter till.

Diesel simmade tio minuter, vilade en kort stund på stranden och simmade sen tio minuter till.

Kastade boll några gånger ifrån stranden när vi lagt till med båten. Hundarna ville mer men jag tyckte det räckte gått o väl!!

Igår åkte vi till Kloppmyrtjärn. En lite skogssjö där Fjällkällan varje år planterar in ca 2-3000 fiskar. Pappa o Jocke var där o fiskade i torsdagskväll men fick inget. Nu var det för hundarnas skull vi gick dit. Kastade boll så hundarna fick simma av sig ordentligt. Lite motion fick vi också det är ca 1.5 km till sjön från parkeringen. Stigen går genom en fin barrskog i konstat uppförsbacke, mao kändes det i benen både när vi gick dit och när vi gick tillbaka. Bra motion!!

Mamma o pappa åkte hem igår. Det kändes både skönt och tråkigt. Skönt att vara själva lite, men jag kommer sakna deras sällskap också. Men, men man kan inte både ha kakan och äta den.  

Idag ska vi gå upp på fjället bakom stugan om det inte börjar regna. Ska käka lite lunch först och så får vi se sen.

Klicka här!

Den här veckan har det verkligen hänt mycket vad det gäller Pelles utveckling. Han sätter sig upp själv, helt utan hjälp. Om man hjälper honom att komma i rätt position och puttar lite i rumpan reser han sig upp när han håller sig i en stol eller liknande OCH HAN KRYPER!!!   Eller han skjuter ifrån med ena benet och så har han det andra benet liksom böjt under sig och det går undan. Han badar gärna i hundarnas vatten skål, myggmaskinerna (en klump man sätter i vägguttaget) är väldig spännande och naturligtvis alla kablar. Det är verkligen kul!! Stundvis är det fullt ös på honom och han är överallt och ingenstans på samma gång!! 

Vi har haft bra väder utom i tisdags. Ganska kallt med en eller två plusgrader om nätterna och perfekt vandringsväder. Hitills har vi hunnit med att gå:

• Motionsslingan vid stugan en gång (2.7 km).
• En annan tur vid stugan (ca 2.5 km) en gång.
• Motionsslingan och den andra turen ihop slagna en gång (5.2 km).
• Gruvturen (8 km)
• Anådalsturen. Skulle ha varit 12 km, men vi gick lite fel  så den blev 21 km = 4.5 timme. Snacka om att jag var slut och hade ont i min hälsporre när vi kom tillbaka till bilen.   

Idag var det tänkt att vi skulle gå en lite kortare tur runt Tvesjön men jag har träningsvärk i fötterna (hur man nu kan få det??!!) och så vågar jag inte gå en massa med Diesel idag med. Vill inte dra på för hårt riktigt än med tanke på hans framknä. Medans vi gick 21 km igår sprang hundarna minst det dubbla. Diesel har fått två ytliga skärsår i de stora trampdynorna i fram och Indy har skrapat sig precis under den övre trampdynan på frambenen, den som liksom sitter på baksidan lite under framknäna, plus ett ytligt skärsår vid sidan av den stor trampdynan upp mot hasen. Har klippt rent, tvättat och smort in med Bepanthensalva på sår och tassar. Är det bra för irriterade barnrumpor måste det vara kanon på nariga och trasiga tassar!

Istället tänkte vi åka till sjön där vår fjällby har roddbåtar man får låna så hundara ska få lite simträning. Då får både deras tassar och mina fötter vila.

För övrigt har vi varit på marknad, åkt upp till Flatruet, jag har läst ut en bok och så har vi spelat flera omgångar med Besserwisswer. En underbar semester med andra ord!!  

Nu ska vi bara ge Pelle lite mat så far iväg till sjön!

Måndag

Efter att mamma o pappa åkte hem på morgonen styrde jag och Pelle kosan till Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Pelle har till och från problem med nageltrång på sina stortår. Denna gången har det varit riktigt elakt. Hela tån har varit svullen och röd med en varbula vid det yttre nagelbandet. Det hela började i torsdags. Jag var i kontakt med min barnläkare på fredagen och hon tyckte jag skulle avvakta över helgen och badda en gång i timmen med alsollösning.

På måndags morgonen tyckte jag att det såg lite bättre ut men Jocke proppsade på att vi skulle åka in till Astrid L. för att få nageln borttagen, som vår barnläkare hade gett som förslag om det inte hade blivit bättre. Jag packade in allt i bilen inkl. en bok som tidsfördriv och åkte.

Efter ca tre timmars väntan fick vi äntligen komma in. Först fick vi träffa en läkare som tittade på nagel. Hon blev osäker på hur vi skulle göra och gick och hämtade överläkaren. Vissa människor kan göra mig riktigt arg och överläkaren var en sådan.

Det första hon säger när hon ser Pelle är:

- Vad brun han är, vilken solskyddsfaktor använder ni? i lite besk ton.

- Kläder och skyggan. svarar jag.

- Ja uppenbart är det inte tillräckligt. svarar hon i ännu beskare ton.

- Men man får ju inte använda solskyddsfaktor på barn under ett år! svarar jag och börjar bli riktigt irriterad.

- Säger vem? frågar överläkaren (ÖL).

- Apoteket! svarar jag.

- Jaha, det verkar konstigt. svarar ÖL.

- Vad tror du om tån? frågar den andra läkaren lite överslätande. Hon hade nog börjat ana min ilska och försökte styra upp det hela.

ÖL tyckte inte att P var särkskilt besvärad av tån och bestämde att han bara skulle få ett spritbandage.

Så fyra och en halv timma senare åker jag därifrån, skitförbanad med en trött son som bara hade fått ett spritbandage som jag lika gärna kunnat fixat själv! Jag ska ALDRIG mer åka till doktorn med Pelle igen om JAG inte känner att det verkligen behövs. Jag blir så arg att jag låter mig påverkas av andras viljor, när min egen magkänsla säger något annat. Och den där FÖRBANNADE ÖL skulle jag kunnat strypa. Hur ska man undvika att Pelle får lite färg när vi är ute i stort sätt HELA dagarna??????? Tydligen får man inte vara det i sverige!!!!!! Oooooo, jag känner ilskan komma tillbaka igen!! (Fortsättning följer på torsdagen.)

Resten av dagen blev det inte mycket gjort då klockan redan hunnit blivit tre när vi kom hem. Gick en rejäl prommis med hundarna bara.

Tisdag

Dags för sista laserbehandligen för Diesel. Charlotte tyckte att allt såg om möjligt ännu bättre ut än veckan innan. Hon tyckte Diesel såg super fräsch ut och hade helt full böjlighet i leden, nästan bättre än i den vänstra. Jätte skönt!!! Nu rådde det inga tvivel alls på att Diesel skulle kunna hänga med på våra vandringar i fjällen.

När vi ätit lunch gick vi en långprommis med syrran och hennes grabbar. Det var varmt, mulet och regntungt.

På kvällen träffade jag Susanne och Pebbels för lite lydnadsträning. Hon behövde lite hjälp med FF, så hon fick lite tips och råd från mig. Vad jag kan läsa på hennes blogg var det bra tips. Kul!

Diesel

Sitt i grupp- Kände både på sista tävlingen och träningstävlingen att detta moment behövde lite träning. Vi gjorde tre stycken sittningar med varierad tid med synlig förare. Bra fokus, lugnt och stilla! Tittade bakom sig två gånger som jag nejjade, annars tittade han mest på mig.

Platsliggning- Dold förare ca tre minuter. Låg fint och jag belönade direkt efter uppsitt.

FF- lite ljud i början tillsammans med position för långt fram. Korrigerade positionen och sen gick han riktigt bra och blev tystare. Fick sen bara ljud i stegförflyttningarna och vändningarna på stället. Slog dövörat till och jobbade på. Resultatet blev riktigt bra!

Kryp- kändes kanon!

Fjärren- jobbade med att lägga bollen bakom när han inte såg och han blir verkligen paff varje gång han inser att matte hade lyckas smuggla ut bollen igen.   Dessvärre var han het och gjorde inte de första skiftena bra utan jag fick bryta irriterat och börja om två gånger. Sen gick det fin fint!

Apporteringsdirigering- Körde med knappt synliga apportbockar. Efter lite "jag kan bäst själv" så började han faktiskt lyssna och göra som jag säger. Upptäckte att det är väldig viktigt hur jag ger mitt handtecken. Måste peka ca en meter vid sidan av apporten utåt sett, då går han rakt på dem. Om jag pekar rakt ut från min sida blir det helknas. Måste alltså bli mycket noggrannare i min dirigering!!!

Indy

Platsliggning 1.5 min med synlig förare- Inga problem!

FF- Susanne hjälpte mig med att försöka störa ut honom. Det blev svårt!  

Ett blicksläpp och sen gick han inte på det någon mer gång. Tränade mycket helt-om-vändning på stället för att få bort att han sätter sig lite snett bakom och språngmarsch. I språngmarsch kan han bli lite fladdrig i position. Han jobbade riktigt fint!

Kejda läggande u gång, inkallning, ställande u gång, ettans apportering- Gick mycket bra! Fick lite tugg på apporten så vi jobbade en del på det separat. Det här måste vi lägga ner mer jobb på!!

Tvåans fjärr- Jag trodde att föraren stog tio meter från hunden och Susanne trodde det var fem. Susanne hade rätt! Så med andra ord klara han det. På fem meter fungerar det men inte på åtta.

Det han däremot tyckte var konstigt på fem meter var när jag vill att han skulle göra fler skiften. Finns med andra ord en hel del kvar att jobba på. Jag vill att han ska kunna det tvåans fjärr på tio meter klockrent innan han känns startklar i för tvåan.

Rutan- Idag hade han lite svårt att hitta rätt position i rutan + att han ville sätta sig istället för att ställa sig på ståkommandot. Hamnade framför rutan några gånger. Lossades lägga ut bollen och fick bättre resultat. Kräver mycket mer jobb mao!

Tack Susanne för en bra träning på en ny plats!

Onsdag

Mötte syrran och hennes grabbar för en stadsprommis med tillhörande busstur tur o retur. Lite varmt och mycket folk men kul med en annorlunda promenad. Diesel fick vara hemma då mycket folk får honom att gå upp så mycket i stress (=för kul och spännande). Indy och Pelle skötte sig utmärkt! En lyckad dag!

Torsdag

Gick en rejäl prommis med hundarna i högt tempo på vägar där de blev tvungna att vara kopplade mycket. Mycket bra både mentalt och kroppsligt!! Man får inte glömma att skritten är den mest muskelkrävande gångarten och mao viktig grundträning för hunden!

Sen var det dags för Pelles åtta månaders kontroll. Han fyller åtta månader den 17:e men då är vi i fjällen så vi fick en tid innan vi åkte. Min ordinarie barnsköterska hade semester så jag fick träffa hennes kollega. Båda är lika trevliga så det kändes bra! Det bästa var kommentaren jag fick när vi kom in i rummet:

- Vilket härligt sommarbarn! Ni är ute ganska mycket om dagarna, va?!

Ingen beska i den rösten inte!!! Så himla skönt!! Tog tillfället i akt och frågade lite om sol och solbränna. Hon sa att det är fullgått skydd att ha barnet i skuggan nu när det är så varmt, men det bästa är tunna heltäckande kläder. Hon tyckte inte alls att P var för brun. Han har en jämn och verkligen brun solbränna. Det farliga är om de får solsveda (blir röda). Då har de fått för mycket sol och på fel sätt. Hon tyckte inte alls att jag behövde oroa mig. Tvärtom tyckte hon det var mycket bra att P är ute så mycket! GUD VA SKÖNT ATT FÅ HÖRA! Jag sa inget om det otrevliga bemötandet på Astrid L. Tyckte det var onödigt när hon var så positiv.

Pelles åtta månaders koll klarade han galant! Han ligger helt normalt till i utveckligen till och med lite före vad det gäller motoriken då han nu står själv och håller i sig. Skönt!

Nu styrde vi kosan mot Sydpoolen jag, Pelle, syrran och hennes grabbar. Lite besviken blev jag faktiskt. Trodde det skulle vara mycket större med fler "äventyr". Nä, man kan lika gärna åka till Gustavsbergsbadet!!

Pelle tyckte det var super kul och satt och svätte i poolkanten. Tycket också att det var kul när jag doppade hela honom under vattnet. En av favvisarna var att ligga o flyta med huvudet mot mitt bröst (så det inte hamnade under ytan). Då skrattade han gott och sprattlade stundvis vilt med benen. Man skulle ha haft filmkameran med sig....

Lite senare på kvällen hände det, för en förälder, det fantastika!! Pelle ålade sig målmedvetet fram ca en halv meter för att nå en lekis. JIPPI!!! Han tar sig fram själv! Har i skrivandet stund ålat en hel del, fortfaranden inte några längre sträckor, men det kommer nog!!

Fredag

En tråkig dag för hundarna. Hela dagen tillbringades med att tvätta, handla och packa inför den stundande semester resan till vår stuga i Funäsdalen. Inte så kul, men ack så nödvändigt!

Lördag

Klockan nio på morgonen var hundar, ungar och all packning inlastad i bilen och vi började den 58 mil långa färden till vår andelsstuga i Funäsdalen. Resan gick bra. Det tog åtta timmar upp, lite längre än vanligt. Fick stanna en extra gång på vägen för gummilisten lossnade på ena sidan av framrutan. Med hjälp av lite eltejp som inhandlades på macken kunde vi fortsätta vår färd.

Pelle var jätteduktig och det var inte fören de sista tio milen som han började tröttna på att sitta i sin bilstol. Han blir också ganska trött av att åka långt då han har svårt för att sova längre stunder i bilen.

Vi packade upp det mest, åkte och handlade lite middag och frukost sen var det sängdags i stort sätt.

Idag

Pelle vaknade redan klockan halv fem och var hungrig. Somnade om nästan direkt och sov till kvart i åtta. Skööööönt både för mig och Pelle!

Tyvärr så regnade det på morgonen men lite senare blev det upphåll så vi passade på att gå två och en halvan med hundarna. Hade min GPS med mig och två och en halvan är egentligen 2.7 km men vi kommer att fortsätt kalla den för två o en halvan.  

Nu har Pelle sovit lite och får lunch. Sen ska vi åka ner till byn och käka lite lunch på Loftet. Jo, det glömde jag skriva. Mamma och pappa kom igår kväll också. De ska vara här uppe med oss första veckan. Kul!