Natten mellan tisdag o onsdag väckte Diesel mig vid halv ett, nödig. Husse hade hällt lite mycket vatten på hans torrfoder på tisdagskvällen, så jag tänkte inte mer på det utan trodde bara att han var kissnödig. När Jockes väckarklocka ringde på onsdagmorgonen var det bråttom ut igen , men inte heller denna gång reflekterade jag över det. På morgonprommisen gjorde han aldrig nummer två..... När jag och Susanne går en sväng med hundarna efter lydnadsträningen ser jag att Diesel har diarré. SUCK!!!! Jag börjar genast analysera de senaste dagarna och kan inte komma på att han skulle kunna fått i sig något han inte skulle ha, Diesel har bara fått sitt specialfoder.

Klockan är nu närmre halvtre på eftermiddagen och jag beslutar mig för att det inte är någon idé att ringa o be om att veterinären ska ringa upp. Jag beslutar mig för att börja med att sätta honom på svält i tjugofyra timmar. Under eftermiddagen och kvällen blir det fler akuta besök i trädgården, så jag bestämmer mig för att försöka få tag på veterinären under morgondagen (i dag alltså).

Idag skjutsade jag syrran o Zigge till Nacka Djurklinik, för Zigge skulle skrapa tandsten och göra en nässköljning och näsbiopsi för att ta reda på varför han har bakåtnysningar. När jag ändå är där säger jag till tjejerna i receptionen att jag vill att Marita (min vet.) ska ringa upp. Hon, liksom jag, bara suckar när jag berättar att Diesel är dålig i magen igen. Eftersom blodproverna var bra kan det inte vara någon brist, cancer, speciell sjukdom eller liknade. Han har helt enkelt super knas på magen. Vi beslutar att han ska fortsätta äta sitt specialfoder och få probiotika igen. Denna gång ska jag fortsätta ge probiotikan minst en vecka till efter det att avföringen har blivit normal igen. Dessutom ska han äta Flagyl (antibiotika för bl a magen) i fjorton dagar.

Hon tyckte inte det var någon bra idé att börja spåra eller lydnadsträna de närmsta fjorton dagarna, utan är han pigg o glad ska jag bara hålla mig till vanliga prommisar. Han känns han helt som vanlig får han gärna bära klövjeväskor eller viktmachetter och gå långa prommisar. Jag får även cykla med honom om han känns "för pigg", men undvika alla aktivteter där han går upp i en högre aktivitetsnivå (stress), m a o håll honom nöjd med hjälp av fysisk motion. Idag och i morgon vill hon att jag skulle försöka hålla honom i stillhet, så hans kropp får chansen att återhämta sig efter ännu ett diarrédygn.

Upp som en sol och ner som en pannkaka..... Känns som jag aldrig kommer att få sätta igång och jobba min älskade schäfer igen...... Jag saknar att få träna honom och få känna det fina sammarbetet vi har i spåret och uppletandet. Det är bara att bita ihop och hoppas på att vi hinner träna spår och uppletande innan snön har lagt sig djup över nejden. Nu får vi hoppas att detta är det sista av alla dessa sjukproblem Diesel har haft. Nu måste ha få bli frisk någon gång!!

Det som ändå känns positivt är att han är mycket gladare. Han vill vara med oss andra i familjen. Han kommer och vill ha lite kel ibland. T ex hoppade han upp i sängen i morse bara för att kela. Han har börjat få mer tålamod med Pelle och bjuder faktiskt upp till lek korta stunder om dagarna, genom att lägg en lekis hos Pelle som P sen så gärna kastar kanske tjugo centimeter. När Diesel fånger lekisen skrattar Pelle så han nästan kiknar. Underbart att se, eftersom Diesel inte har velat varit nära Pelle sen han började krypa. Det känns som allt är på rätt väg, det gäller nog bara att rida ut stormen!!!!

Idag blev alltså en vilodag för båda, men i morgon blir det lydnadsträning för Indys del.

 

Marie & Citro

27 oktober 2011 18:36

Neeej, vad träligt :( Kommer inte ihåg, har säkert frågat innan men har dom tagit prov för EPI (bukspottkörteln)? Schäfermagar kan ju var ett gidder, har ju varit med på tre stycken :/ Hursom, många kryakramar till Diesel <3

http://www.marigo.bloggagratis.se

Annika Westerlund

27 oktober 2011 18:57

Japp, vi har kollat det, men tack för att du tänkte på det. Diesel tackar med blöta pussar!

 

Anna, Faran & Axxa

27 oktober 2011 20:37

Oj, Annika... Vad ledsen jag blir när jag läser ditt inlägg... :(
Du vet var jag bor och vad jag har för nummer - det är bara att höra av dig och du vill snacka, bolla idéer eller "bara vara".
Många många kramar

http://www.rackartyg.net

Annika Westerlund

27 oktober 2011 21:06

Skönt att ha dig! Men det känns inte så jobbigt just nu. Diesel känns mycket friskare än han har gjort på många många månader. Det känns som vi helt klart är på väg åt rätt håll. Han känns smärtfri och gladare. Han är bara lite trött igen pga magen, men drar sig inte undan från oss. Det går ju inte att komma ifrån att man undrar hur dåligt han faktiskt har mått...

 

Lindha

30 oktober 2011 18:48

Usch vad trist.. Men hoppas nu Diesel mått bra sen detta inlägget!!
Kram kram!

http://vildarna.bloggplatsen.se

Annika Westerlund

30 oktober 2011 19:23

Ja, tack o lov så gav sig diarrén snabbt. Han är pigg o glad. Har pockat på uppmärksamhet och det var läääääänge sen!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har alltid varit så nöjd med denna bloggplats framtill för ca 1 månad sen. Då helt plötsligt försvann min header, mina typsnitt och min färger. Hur jag än gjorde gick det inte att få tillbaka dessa. Det gick inte att ändra något alls!!!!!!!!!!!!!...

Igår styrde vi kosan mot Djupdalsvallen och gruvturen. En tur som går i omväxlande mycket vacker fjällnatur och efter ungefär hälften av turen passerar man koppar och järnmalmsbrotten från 1700-talet och även de små stugor de bodde i. Turen är ca 7 k...

Ikväll gick jag ut och kastade en dubbel på ca 35 meters avstånd på "linje" gick tillbaka och skickade. Den gick bra! Gjorde några dirigeringar (som gick utmärkt) och kastade sen en ny dubbel förbi det gamla området, men en lättare som han är van ...

Det var inget vidare väder i söndags, 8 grader och lätt regn, men vi valde att ge oss ut i alla fall. Hamrafjället stog på tur, ca 9 km, 350 m höjdskillnad. Turen inleds med en brant stigning ut med Anderssjöfallet, totalt 300 trappsteg och sen forts...

I fredags eftermiddag vid halv femtiden var bilen packad och vi begav oss iväg mot Härjedalen och vår lilla stuga i Funäsdalen. Tanken var att om vi åkte vid den tiden kunde Pelle sova i bilen större delen av sträckan, då jag var orolig för hur han s...