Jag vill tacka för alla underbara och fina gratulationer!!! Ni kan inte ana hur mycket era kommentarer betyder för mig! De blir en sporre att fortsätta att göra vårt yttersta på träning o tävling.

Ibland när jag har tävlat blir jag helt tom, så var det i lördags. Jag kan inte säga att jag är nervös, utan snarare tokladdad innan. När jag gjort mitt program så blir jag helt slut o tom. Är det sen något moment som jag inte är helt nöjd med blir det bara det som jag fokuserar på och funderar på vad jag kunnat gjort annorlunda.

Då är det skönt att få ett sådant moment som hoppet denna tävling. Där var allt mitt fel att jag inte har belönat stadgan mer på andra sidan hindret. Det innebär att jag inte kunnat gjort något under tävlingen som kunde "rädda" de poängavdragen. Apporteringen grämer mig dock och jag tänkte mycket på det momentet efteråt.

På prisutdelningen känner jag mig fortfarande splittrad och kan inte riktigt glädjas åt att det hade gått bra och vi fick vårt första pris som var målet. (Denna tävling var även rätt attityd från Indy ett stort mål och det fick jag.) Det är först när era grattisar rullar in på FB och på bloggen som lyckoruset börjar komma. Det är först då jag inser att programmet faktiskt var bra, även fast det fanns detaljer som jag inte var nöjd med. Jag behöver liksom se programmet genom era ögon för att uppskatta det. Det är mycket viktigt för mig att ha det på film, så jag kan se det om och om och om och om igen.....

Jag börjar mer o mer inse att det faktiskt är resan mot målet som betyder mycket för mig. Kampen att få till momentet. Lyckan när hunden sätter momentet på för första gången på träningen. Det är en enorm tillfredsställelse!

När vi sen är framme vid tävling och efter tävlingen är det NI som ger mig feedbacken! Det är NI som ger mig lyckoruset med era underbara kommentarer!

STORT TACK FÖR ATT NI FINNS!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

 

Anna, Faquera & Axxa

3 oktober 2011 11:01

Förstår precis din tomhetskänsla, jag är likadan. Som jag laddat inför slutprov och RHFU i räddningen! Först kurs och massa träning med Chili i flera år (ej godkänd räddningshund) för att sedan fortsätta med Faran... I sju år (!) tränade jag sammanlagt inför målet och när vi stod där, både efter slutprov och RHFU kände jag mest ett stort "Jasså, var det här det?!"...
Sen nådde vi aldrig vårt egentliga slutmål vilket var att bli internationellt räddningsekipage men det berodde på valpkullar, gravidet, barn och därefter uppdagades Farans ryggskada...

http://www.rackartyg.net

Annika Westerlund

3 oktober 2011 13:25

Skönt att det finns fler som känner likadant. Jag trodde jag var själv!

 

Karin & co

3 oktober 2011 12:51

Det gör vi så gärna!!! Det är en fröjd att se er träna och tävla och en tillgång att ha dig som träningskamrat. Tack för idag. Kram

http://karinochwilma.bloggagratis.se

Annika Westerlund

3 oktober 2011 13:23

Tack själv!!

 

Marie & Citro

3 oktober 2011 19:23

Det är ett sant nöje att sitta i södraste Skåne och ändå få vara med :D Kram!!

http://www.marigo.bloggagratis.se

Annika Westerlund

3 oktober 2011 19:28

Vad härligt att att du tycker det!

 

Lindha

5 oktober 2011 10:24

Som din kompis borde man få lite gratis träning va?? :) Ni är ju fantastisk duktiga, tittade på filmen!!!
Kramis

http://vildarna.bloggplatsen.se

Annika Westerlund

5 oktober 2011 10:39

Självklart!!! Du kan hjälpa mig med en massa annat!! Jag mailar dig!

 

Susan

9 oktober 2011 20:39

Satan vad fint det ser ut, vad duktiga Ni är ihop. Själv är jag tvärt om och fokuserar på det bra och glömmer det dåliga, vilket ibland kan vara dumkt med.Tänk att vi tävlar så ofta vi båda men aldrig möts :( .
Önskar en fin vecka :)

Annika Westerlund

10 oktober 2011 18:45

Tackar!! Ja, nu har jag tävlingsuppehåll för att träna in trean ordentligt. Om allt går enligt planerna så kommer jag tävla Nacka Cup den 26/11. Ska du också tävla då?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har alltid varit så nöjd med denna bloggplats framtill för ca 1 månad sen. Då helt plötsligt försvann min header, mina typsnitt och min färger. Hur jag än gjorde gick det inte att få tillbaka dessa. Det gick inte att ändra något alls!!!!!!!!!!!!!...

Igår styrde vi kosan mot Djupdalsvallen och gruvturen. En tur som går i omväxlande mycket vacker fjällnatur och efter ungefär hälften av turen passerar man koppar och järnmalmsbrotten från 1700-talet och även de små stugor de bodde i. Turen är ca 7 k...

Ikväll gick jag ut och kastade en dubbel på ca 35 meters avstånd på "linje" gick tillbaka och skickade. Den gick bra! Gjorde några dirigeringar (som gick utmärkt) och kastade sen en ny dubbel förbi det gamla området, men en lättare som han är van ...

Det var inget vidare väder i söndags, 8 grader och lätt regn, men vi valde att ge oss ut i alla fall. Hamrafjället stog på tur, ca 9 km, 350 m höjdskillnad. Turen inleds med en brant stigning ut med Anderssjöfallet, totalt 300 trappsteg och sen forts...

I fredags eftermiddag vid halv femtiden var bilen packad och vi begav oss iväg mot Härjedalen och vår lilla stuga i Funäsdalen. Tanken var att om vi åkte vid den tiden kunde Pelle sova i bilen större delen av sträckan, då jag var orolig för hur han s...