När jag ändå bara sitter o väntar och hoppas på att Pelle ska somna om kan jag lika gärna passa på att skriv lite om Diesel skada och veterinärbesöket.

Jag har inte nämnt det så mycket i bloggen, men till och från har Diesel varit halt på höger framben. I april blev hältan värre än vanligt och jag kontaktade så Charlotte Orrefors som är leg. sjukgymnast på hund (och människa). Hon bekräftade min diagnos, nämligen att hältan kom från höger handled eller framknä vilket man nu vill kalla det. Han blev beordrad vila i en vecka + att han fick laserbehandling. Han svarade bra på det och var helt ren igen efter ett par dagar och jag tränade vidare.

Eftersom denna hälta har visat sig vid några tillfällen tidigare under året tyckte Charlotte att det var dags för att kolla upp detta ordentligt. Hon skrev en remiss till Lennart Sjöholm (LS) på Regiondjursjukhuset Strömsholm, för undersökning + ev "stressröntgen". LS är en av sveriges duktigaste ortopeder på hund. Stressröntgen sker under sövning och man röntgar leden under olika former av belastning, dvs man vinklar leden i lite onaturliga vinklar för att kontrollera stabiliteten i leden.

Jag fick en tid till honom i den 28/4. Tyvärr blev både jag och Pelle tvär förkylda dagen innan och Diesel hade inte visat någon mer hälta, så jag bokade om besöket. Fick tid igen den 9/6 kl 9.

Under maj och början av juni har Diesel varit halt igen vid två tillfällen, men efter ett par dagars vila har han varit ok igen. Jag såg fram emot besöket med blandade känslor. Det skulle bli skönt att få veta vad det var för fel, men jag fasade för vad det kunde innebära. Tänk om Diesels tävlingskarriär var över....

Klockan kvart i sju på torsdags morgonen var hundar, barn och allt jag behövde till Pelle för en heldag inpackat i bilen och vi styrde kosan mot Strömsholm (ligger mellan Eskilstuna och Västerås utmed väg 252). Klockan tio över åtta landade vi på platsen. Jag gillar att vara ute i god tid när man ska till nya ställen, men det här var kanske i tidigaste laget. Men nu hann jag gå en prommis med hundarna och anmälde mig sen i receptionen.

För att Diesel inte skulle stressa upp sig för mycket, så väntade jag utomhus och gick fram o tillbaka på vägen för att få honom lugn. Lagom till vi blev inropade hade han coolat ner sig.

Jag fick börja med att berätta för LS allt om hältan och han undersökte honom. När han böjde på höger handled skrek Diesel till och han reagerade även när han tryckte på ett ställe på framsidan av handleden. Han hade även ca 10 grader sämre flexion på höger handled (när man böjer ihop handleden). Sen fick vi gå och springa i en smal gång, speciellt byggd för rörelseprov. Mycket skönt, då det är svårt att få Diesel att visa en normal skritt och trav i en vanlig korridor med dörrar och annat spännande. Rörelseprovet var utan anmärkning.

Sen fick vi sitta ner i ett litet väntrum och för att få komma in till vanlig röntgen. Det tog lite tid. Ca en och en halvtimme senare fick komma in och göra röntgen och sen fick vi vänta ytterligare en timme innan vi fick träffa LS igen. Innan röntgen fick Diesel lugnade, men han hade skött sig fint innan och snällt legat o kopplat av trots att det var två hundar till i väntrummet.

LS konstaterade en lite avrundad pålagring på i framkant och ev en ännu mindre pålagring mer i bakkant. Den i bakkant var han osäker på då han hade en mjukdelsansvällning där och det kunde vara det som syntes som en skugga på röntgen. LS vill gå vidare med en stressröntgen.

Jag fick lämna Diesel och de trodde att allt skulle vara klart tidigast vid fyra, men troligtvis senare. Nu hade vi x antal timmar att slå ihjäl. Tur att kliniken ligger mitt i ridvärldens mecka med flera möjlighet att få något i magen.

Vi började med att ta en prommis med Indy och träna lite linjetag, inkallning och stoppsignal (gick mycket bra). Sen käkade vi lunch på "Gula Hästen". Jag åt en mycket god pyttipanna och Pelle sög i sig en brödkant. Sen vandrade vi runt på området. Hälsade på en häst, Pelle totalt ointresserad och Indy tyckte det var tokspännande. Kolla in två hopplektioner (Pelle sov middag). Även jag sov en stund i bilen. Tränade lite mer stopp och inkallningsignaler tillsammans med "ut"-tecken.

Nu började jag bli less på att vänta, klockan var nu strax efter fem. Gick upp till "markan" och köpte en bit kladdkaka med vaniljglass. Satt i stora väntrummet och lät Pelle leka lite med de sina lekisar.....

Klockan tio över sju fick jag äntligen beskedet att Diesel hade vaknat upp efter narkosen. Eftersom det hade dragit ut så mycket på tiden fick vi inte träffa någon veterinär, utan LS skulle höra av sig. 3317 kr fattigare (kostade egentligen runt 9000, tur att man har försäkring) och inte ett dugg klokare åkte vi tillbaka hemåt.

Jag begärde en journalkopia så jag skulle kunna ringa Charlotte dagen efter (alltså igår) för att höra vad hon trodde och hur prognosen såg ut. Stressröntgen hade inte visat något. Leden var stabil. Skönt! Det kunde man förstå genom att läsa journalen. Jag anade även att det var någon form av ligamentsskada, men jag var osäker på vad benpålagringen skulle innebära.

Vad Charlotte kunde förstå av journalen så var det en ligamentskada (mjukdelsskada). Vi fick ett strikt träningsprogram av henne. Simning varannan dag. Första dagen 2 min x 3 med 1.5 min vila mellan. Utöver det promenader på 10-15 min i skritt (kopplad) 4-5 ggr per dag. För övrigt TOTAL VILA i minst en vecka. Simningen skulle vi öka med en halv minut per tillfälle och på tisdag ska vi träffa Charlotte för laserbehandling. Laser kommer han få en gång i veckan under en period nu.

Charlotte trodde inte att Diesel tävlingkarriär var över. Fick bara mjukdelsskadan läka ut ordentligt skulle han nog kunna vara igång fullt igen, men med skadan hela tiden i bakhuvudet. Jag kommer blir tvungen att tänka mig för när jag tränar honom. Inte köra te x inkallning med ställande o läggande fler gånger i ett pass och samma med hopp över hinder. Rutan och konskick går bättre, men även där träna få upprepningar per pass. Rapporten kommer nog inte bli några problem, då han inte gör några kraftiga inbromsningar där. Spåret inga problem alls, men skyddet var hon ytterst tveksam till. Det är svårt att säga något definitivt nu. Vi måste vänta o se hur det läker innan hon kunde avgöra om Diesel skyddskarriär är avslutad. Ja, den har ju inte riktigt ens hunnit börja.

Igår kväll ringde LS upp. Han sa i stort sätt samma som Charlotte. Han tyckte dock att han kunde få lite längre prommisar ca en halvtimme tre gånger om dagen, men sa att det där får jag avgöra själv. Några tillägg hade han.

Diesel ska ha handledsskydd på sig på prommisarna, lämligtvis av märket "Back on Track"och äta antiinflammatorisk i fyra veckor och glukosamin + rehab. Återbesök till LS om sex veckor.

Träna får jag göra men bara lugna saker, som platsliggning, sitt i grupp och fotgående, utan stegförlyttningar och språngmarsch. Mao borde jag kunna träna stadga i rutan också om jag lägger ner honom i rutan, alltså han får inte springa dit. Jag får dock bara belöna med godis, alternativt att han får bära bollen. Han har totalt lekförbud under dessa sex veckor. Om han ska gå lös så ska det vara under mycket kontrollerade former. Han får inte galoppera! Jag borde ju också kunna träna på att få ner ljudet när någon lägger ut vittringsapporterna och dirigeringsapporterna. Hmm, jag kommer kunna träna en hel del saker som jag faktiskt behöver slipa på. Skönt!

Han tyckte det var mycket bra att jag redan hade kontaktat Charlotte, laserbehandling + simning var det han hade i tankarna också. Rehaben kommer säkert ta längre tid än sex veckor, men efter sex veckor borde mjukdelsskadan förhoppningsvis vara utläkt. Han sa samma som Charlotte vad det gäller tävling/träning. Spår och rapport inga problem. Elitlydnad, ja, men sparsamt tränad och tävlad. Skyddet kunde han inte svara på fören vi hade varit på återbesök.

Om jag ska fortsätta träna och tävla måste jag vara ännu noggrannare med fysträningen och så kommer det vara livet ut för Diesel. Troligtvis är det tack vare hans fina fysik (kul att få hör exakt de orden från en veterinär) som hans skada inte har blivit värre. Hans handled kommer alltid att var hans "akilleshäl".

Under en lång period framöver kommer han bli tvungen att ha sitt handledskydd på sig under träning, i värsta fall livet ut. Det vi alltid måste komma ihåg är att han inte få ha det en vecka innan tävling, för det räknas som doping. Så på träningarna veckan innan tävling måste jag hela tiden tänka mig för och vara mycket sparsam med att träna saker som innebär hopp och snabba inbromsningar. Jag måste helt enkelt planera min träning ännu noggrannare. Glukosamin kommer han få äta resten av sitt liv.

Det är skönt att vi fick detta uträtt! Prognosen känns bra. Vi kan fortsätta träna o tävla men med ett lugnare schema och inplanerad vila, även under tävlingsäsong. Att det kanske inte bli någon skyddshund av honom gör inte så mycket. Det räcker nog med spår och rapport. Kanske vi kan prova söket istället framöver.

Under Diesels rehab kommer jag nu satsa mer på Indys träning. Min plan var att han skulle vara startklar i lydnadsettan och göra working testet i aug. Sen skulle jaktträningen få gå på sparlåga och vi skulle satsa på att träna o tävla i lydnad. Planen ser ungefär likadan ut, men jag kommer nu träna mer lydnad parallellt med jakten under sommaren. Vi kommer träna moment även från tvån och trean. När vi startar ettan i aug är tanken att han ska var i stort sätt klar för tvåan.

Diesel kommer bara få några korta pass lydnad per vecka. Under de närmsta två veckorna ingen lydnad alls. Det kommer bli tufft att hålla honom nöjd, men nu ska hans handled bli helt läkt!!!!!!! När vi får klartecken från Charlotte kommer jag börja spåra. I början kanske vi kan köra "hårda spår" på grus planer osv. Då belastar han ju inte handleden så mycket. Dessutom tycker D det är super svårt och då ligger han inte på i selen.

Oj, nu har jag visst skrivit i två timmar. Jag behövde verkligen skriva av mig om detta. Det blir så mycket tydligare i huvudet när jag får skriva om det. Det är precis som jag sorterar allt och får ordning o reda i hjärnan igen.

Pelle har hunnit både somnat om och vaknat igen. Nu ligger han vaken och "pratar" nöjt i sin spjälsäng.

Han borde ha en medalj för hur duktig han var i torsdags. Han satt snällt i sin vagn och väntade medans jag var inne och hjälpte till med röntgen. Vagnen stog precis utanför dörren, så jag skulle höra om han blev ledsen. Men han hade fullt upp att "läsa" skylten på dörren och undersöka metallmoj som han hade fått lånat av röntgensköterskan. Inge grin eller kink på hela dagen!! Underbara snälla Pelle!! Nä, nu måste jag hämta honom innan han blir ledsen!

 

Anna, Faran & Axxa

11 juni 2011 23:59

OJ.... Nu får jag dåligt samvete... Jag visste ju att ni skulle till veterinären i torsdags, men glömde helt bort det... Usch vad dum jag känner mig som inte hört av mig... :(
Skönt att det mesta var mjukdelsskada! Men vad tråkigt att det blir mycket att tänka på framöver (ja, jag hoppas du vet vad jag menar - att han är skadad alltså)...
Charlotte är grym! Vi ska träffa henne på tisdag... Håll tummarna!
Kramar
Anna

http://www.rackartyg.net

Annika Westerlund

12 juni 2011 09:34

Du behöver inte ha dåligt samvete. Jag hade mycket i mina tankar och var inte riktigt "pratbar". Jag ville bara gå i min egen värld och tänka ut vad detta skulle innebära.
Jag o Diesel ska också dit på tisdag. Vilken tid ska ni dit? Vi ska vara där kl 19.

 

Anna, Faran & Axxa

12 juni 2011 12:12

Vi ska vara där 16.30 och om jag hinner åker jag till DTBK efteråt på GPS-kursen.
Kör du Indy på våra måndagsträningar då eller hoppar du över, eller kör luuugna moment med Diesel? Jag tränar gärna på måndag.
Härligt att Pelle var så lätt att ha med!!
Kramar

http://www.rackartyg.net

Annika Westerlund

12 juni 2011 20:44

De första två veckorna har Diesel total vila, så det blir Indy i morgon. Kl 18 som vanligt?

 

Anna, Faran & Axxa

12 juni 2011 20:50

Hmmm, hinner nog inte till 18... Robban ska hämta hundmat i Älvsjö kl. 17. Ska vi säga 18.30 eller ska jag ringa när han åker från Älvsjö eller något när jag vet närmare?

http://www.rackartyg.net

Annika Westerlund

12 juni 2011 20:53

Vi kan säga 18.30, om du blir sen kan du väl höra dig?

 

Marie & Citro

12 juni 2011 21:18

Önskar all lycka och förbättring till Diesel, bra att han kommit i rätt vård! Kramar från Skåne

http://marigo.bloggagratis .se

Annika Westerlund

13 juni 2011 06:15

Tack! Det kommer nog gå bra.

 

Susan

13 juni 2011 10:14

Nej vad tråkigt :(. Hoppas allt går bra, det blir ju mkt att tänka på och att vila en Barvatorpare är ju inte helt enkelt ;).Gratzky har handleds skydd från Back on track. Köpte först från Västerås som alla rekomenderade men dom var värdo. Köp hellre för små än för stora för dom töjer ganska fort på sig.Lycka till :)

Annika Westerlund

13 juni 2011 17:55

Vad bra att du har provat det! Jag stog nämligen i valet o kvalet vilket skydd jag skulle ta, men nu blir det Back on Track.

 

Lindha

13 juni 2011 13:32

Usch vad tråkigt, men samtidigt är det ju för tidigt att säga hur Diesel funkar i framtiden!! Titta på Ajax, han borde eg inte kunnat "hårdtränas", som jag alltid brukar säga: Man måste se till individen!
Ta en dag i taget med Diesel, och som tur är har du ju en vovve till att träna :)
Kram!

http://vildarna.bloggplatsen.se

Annika Westerlund

13 juni 2011 17:52

Ja, det är så jag har tänkt. Det är bara att ta en dag i taget och så får vi se vad framtiden kommer att ge.
Det är väldigt tur att jag har Indy annars hade jag nog inte kunnat låta bli att träna Diesel lite.

 

Anna, Faran & Axxa

14 juni 2011 08:47

Samma gäller egentligen Faran med... Hon "borde" ju egentigen vara pensionär men får busa och träna en del ändå.

http://www.rackartyg.net

 

Karin

14 juni 2011 19:08

Har de inte tagit bort förbud mot backontrack vid innan tävling. Undrar om det verkligen ses som doping längre?

http://Karinochwilma.bloggagratis.se

Annika Westerlund

14 juni 2011 21:19

Dopingklassningen finns kvar, men de har gjort ett tillägg. Om hunden har en skada och man använder Back on Track anses det vara doping, är hunden frisk är det inte dopingklassat. Det intressanta i kråksången är att det går inte att bevisa i form av urin eller blodprov att hund har använt Back on Track.
Redog har ett handledsskydd för hund också. Det skyddet är inte dopingklassat. Många tycker det har sämre stöd, passform och hållbarhet än Back on Track-skyddet. Jag funderar på att köpa ett sådant också och ha det en vecka innan tävling. Vi får se hur det hela utvecklar sig innan jag köper det skyddet också.

 

Cia

9 april 2013 16:16

Hittade din blogg efter googling på hälta och handled och undrar nu (eftersom vi har en hund med liknande symtom som din) - hur gick det med Diesel? Blev han helt bra?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har alltid varit så nöjd med denna bloggplats framtill för ca 1 månad sen. Då helt plötsligt försvann min header, mina typsnitt och min färger. Hur jag än gjorde gick det inte att få tillbaka dessa. Det gick inte att ändra något alls!!!!!!!!!!!!!...

Igår styrde vi kosan mot Djupdalsvallen och gruvturen. En tur som går i omväxlande mycket vacker fjällnatur och efter ungefär hälften av turen passerar man koppar och järnmalmsbrotten från 1700-talet och även de små stugor de bodde i. Turen är ca 7 k...

Ikväll gick jag ut och kastade en dubbel på ca 35 meters avstånd på "linje" gick tillbaka och skickade. Den gick bra! Gjorde några dirigeringar (som gick utmärkt) och kastade sen en ny dubbel förbi det gamla området, men en lättare som han är van ...

Det var inget vidare väder i söndags, 8 grader och lätt regn, men vi valde att ge oss ut i alla fall. Hamrafjället stog på tur, ca 9 km, 350 m höjdskillnad. Turen inleds med en brant stigning ut med Anderssjöfallet, totalt 300 trappsteg och sen forts...

I fredags eftermiddag vid halv femtiden var bilen packad och vi begav oss iväg mot Härjedalen och vår lilla stuga i Funäsdalen. Tanken var att om vi åkte vid den tiden kunde Pelle sova i bilen större delen av sträckan, då jag var orolig för hur han s...