Allt har gått bra med operationen. Han var väldigt pipig och kunde inte koppla av igår och jag faslade för en somnlös natt. Men när vi kom ner i sovrummet, kom han till ro och somnade nästan direkt.

Idag har han varit lite rastlös, men inte lika pipig. Han har ont i halsen och får smärtstillande. Han vill ogärna öppna munnen särkilt stort, så han har inte snuttat på sina mjukisdjur. Han är pigg, så i morgon funderar jag på att ta en lite längre promis, typ en halvtimme - fyrtiofem minuter. Dock blir det ingen lek eller bollsök.

Idag har vi gått en provtur med barnvagnen. Han hade svårt att hålla sin vanliga position när han gick i kopplet. Ville gå längre fram, så han hade huvudet framför vagnen. Vill inte ha honom så långt fram, då han kan få för sig att smita framför vagnen och då kan det gå illa. Har lite att jobba på vad det gäller det. När han gick lös, uppförde han sig som vanligt.

Känns lite konstigt att ut och gå med en tom vagn och tunga magen. Skulle nog behöva träna mer på att gå brevid vagnen, får se om jag tar en "vagnstur" till i morgon.

Pelle gör ingen ansats till att vilja komma ut, så det är bara att vänta/vagga vidare...... Suck!

Igår kväll var jag hos en jobbarkompis och fikade. När jag åkte där ifrån började Diesel pipa och sen kräktes han. Vi hade bara fem minuter hemifrån, så jag stannade inte för att kolla läget. När jag kommer hem och kollar i buren har D ätit upp en kant på hundpläden (Wetbed) och sen kräkts upp den. Ooooo, jag orkar inte tänkte jag!

Jag har reflekterat över att jag tyckt han varit lite låg i helgen och luktat lite illa i munnen, men trott att lukten berodde på det nya hundgodiset.

Hur som helt släppte jag bara av honom hemma, för jag skulle till däckverkstaden och få nya vinterdäck. Vågar inte ha honom i bakluckan när de byter däck. Jag är orolig för att bilen ska ramla ner från upphissningsmojjen, om han får för sig att röra sig en massa i bakluckan.

När jag kommer hem cirka en timme senare har han ätit upp en bit på hundpläden inne också. Nu börjar jag bli riktigt konfunderad. Han som aldrig rör något när han är ensam hemma. Antigen är det något tok med magen eller också är det halsen igen.

Jag bestämmer mig för att avvakta tills idag innan jag ringer veterinären och han får ingen middag.

I morse vid 7 kräktes han upp hundplädsbitarna. Ville sen gå ut och kissa. När han kom in igen gick vi o la oss en stund till och han somnade som en stock. Efter en timme kvicknade jag till igen, men D fortsatte att sova. Nu började inse at han var riktigt hängig. Först när jag gick uppför trappen till övervåningen vaknade han och gick upp. Fixade frukost till både mig och Diesel. Diesel åt med god aptit, så med andra ord var det nog inget fel på magen, för då matvägarar han allltid.

När jag stog i duschen fick han ett "anfall" som jag kallar det. Sväljer o sväljer o sväljer och vill slicka på mattor och väggar. Nu rådde det inget tivel alls längre, han har halsfluss igen.

På vägen till barmorskan på Danderyds sjukhus ringde jag Nacka Djurklinik (jag går alltid dit med D). Hon tog upp hans journal och jag sa att det är väl bara att ta bort de förbannade halsmandlarna. Hon kollade med vet. hur vi skulle göra och de bestämde att vi skulle operera. Hon undrade lite när jag ville att det skulle ske. Jag sa som det var; jag är beräknad att föda nästa onsdag och vill att det ska vara gjort innan dess. Dessa underbara människor förstog mitt dilemma och kunde klämma in honom i morgon. Nacka Djurklinik är den bästa kliniken jag någonsin har varit på!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Så i morgon kl 8.10 lämnar jag D för operation. Stackarn, han fyller år i morgon och får tillbringa sin födelsedag på ett operationsbord! Tur att hundar inte vet när de fyller år. Känns kanon skönt att få det här ur världen innan min förlossning!

För övrigt har vi inte tränat något alls sen vi var hos Frida den 22 okt. Jag orkar inte. Jag har valt att prioritera rejäla promisar, så vi går en promis på mellan en timme till en timme och tjugo minuter varje dag. Har även tränat lite apporteringsavlämningar inomhus och även skallövningar. Det får räcka så länge. Nu blir det ingen träning fören jag känner mig hyfsat återställd efter förlossningen.

Jag vet inte hur påverkade hundar blir av att operera bort halsmandlarna, men när jag gjorde det hade jag vrålont i halsen en vecka efteråt. Just nu känns det som han gärna får vara lite låg och klara sig med några korta promisar per dag. Vi får se vad  vet. säger i morgon när jag hämtar honom.

Tack och lov har jag inte för trångt bäcken!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Det är normalstort, så det ska inte var några problem med en vaginalförlossning om Pelle inte blir alltför stor.

Trots att jag är supertrött, mår illa, ingen matlust, ont i huvudet varje dag så är alla mina värden bra. T o m blodvärdet var bra nu, det var uppe på 12O. Blodtrycket ligger stadigt på 110/70. Pelles hjärtljud snittade på 142 slag per minut och det är också bra.

Med andra ord borde jag må som en prinsessa!

Mina mammabyxor och mammatrosor har blivit lite trånga. Idag fick jag veta varför. Magen har växt med 3 cm på en vecka och ändå har jag gått ner 1 kg (får knappt i mig någon mat längre, mest flytande som soppor). Inte konstigt att allt känns trångt. Nu har jag bara mina svarta mammamjukisbyxor som sitter skönt. Ja, ja, förhoppningsvis är det bara en vecka eller liknande kvar.

På torsdag i nästa vecka ska jag på ultraljud igen och BM ska försöka få en tid hos doktorn åt mig antigen onsdag eller torsdag. Om Pelle inte har ploppat ut innan, ska doktorn kolla om de kan sätta igång mig. Det hänger på om livmodertappen har mognat eller ej. Är den helt omogen är det ganska svårt och jobbigt att bli igångsatt. Det är inte bra om Pelle blir så mycket större. Förlossningen blir svårare och risken för komplikationer och ev kejsarsnitt ökar.

Jag känner mig faktiskt ganska lugn och tanken på att bli igångsatt om inget har hänt innan, känns helt ok. Jag är så trött och slut, så de skulle gärna få sätta igång mig idag!

Här kommer lite nya valpbilder som är lånade från uppfödarens hemsida www.hackihals.se

Gud så söta!!!! Undra vilken som blir min Indy?

Igår fick jag ett mycket konstigt inlägg i gästboken på min hemsida www.annikashundar.se från min kompis Lindha (med schäfrarna Ajax o Devil)

Så här såg det ut: