Klockan halv fyra i morse blev jag väckt av en hysterisk Diesel. Svårt att svälja och slickade vilt på golv, mattor och väggar. STÖÖÖÖÖN!!!!!! Toncillit igen!! Låg och vände och vred på mig när Diesel hade somnat igen. Hur smittar det? Hur lång inkubationstid är det? När blev han smittad? Hade han redan bacillen på skyddslägret? Hur smittsamt är det? Frågorna bara malde och malde. Vid femtiden lyckades jag somna igen, men satte väckarklockan på tjugo över sju, så jag kunde ringa Nacka Djurklinik direkt de öppnar (07.30).

Ringde och fick tid kvart över åtta. Nu blev det bråttom! Jag satt ju bara i morgonrocken. Som tur var det inte så mycket trafik på Skurubron, så jag var till och med fem minuter för tidig.

Mycket riktigt var det halsfluss igen! Illröd i halsen, så denna gång behövde vi inte söva honom för att konstatera att det var toncillit. Penicillin i tjugo dagar och återbesök om en månad, är han inte bra då blir det operation. Jag vet inte vad som är bäst!? Skulle vara skönt slippa oroa sig för halsmandlarna hela tiden, samtidigt som operation aldrig är roligt! Vi får se hur det blir.

Kontentan av det hela är i alla fall att det inte blir någon tävling i morgon. Vi som har laddat så länge!!! Typiskt!!! Det här var liksom sista chansen i år, för om några veckor är jag för stor för att tävla! Vill inte äventyra positionen i fria följet heller för den delen. Nu funkar det, men jag är tveksam till att det fungerar om några veckor.

Toncillit smittar via direktkontakt, om man använder samma leksaker, samma utrustning typ apportbockar, skyddsärmar och liknande eller luktar på kissfläckar från en smittad hund. Han är med andra ord portad från brukshundsklubben med mera, tills han har ätit penicillin i minst tre dygn.

Jag måste även få tag på Frida (instruktören på skyddslägret), så hon rengör den utrustningen Diesel var i kontakt med. Har ringt några gånger, men hon svarar inte. Får fortsätta försöka. Det troliga är att han blev smittad på lägret, men han kan även varit dålig då utan kraftiga symtom. Hur det ligger till kunde inte veterinären svara på. Men jag tycker att de övriga kursdeltagarna blir informerade, så de kan hålla koll på sina hundar.

Just nu har jag ingen lust att skriva en rapport från skyddslägret. Tar det ikväll eller i morgon. Men jag säga så mycket, att det var SUPERDUPER BRA!!!

Ja, just det ja. Vi var ju på ultraljud igår och tittade på bebben. Allt var helt i sin ordning, men han väger lite mer än snittbebisen. Snittet ligger på 2 kilo och Pelle väger 2.3 kilo. 18% mer än snitt!!!!!!!!!!!!!!!! Det är en liten tjockis jag har där inne. Hoppas att han inte är större än snittet vid förlossningen, annars kan det bli jobbigt! Det är inte lätt att klämma ur sig en häffaklump!  

Igår gjorde jag inte många knop. Skönt att bara ta det lugnt och slappa. Tränade dock lite apportering och vittring. Apporteringen flöt på enligt planerna. Hade bara metallen som apport. Träapporten vill jag köra med hinder och det har jag inget hemma.

Vittringen valde jag att bara ha en pinne som jag la ut i höggräset. På detta sätt kunde jag helt koncentrera mig på tugget. Blev lite antingen eller. Antingen tuggade han (bröt lite retsamt och gjorde om) eller också tuggade han inte alls. Då fick han givetvis jackpot med en massa beröm och lek.

Idag har jag varit med syrran och handlat. Hon har varit väldigt förkyld med astma och grejer, så hon har legat på sjukhus en vecka. Fick så svårt att andas att hennes vanliga astma medicin inte räckte till, utan behövde lite starkare grejer och syrgas. Var och hämtade henne från sjukhuset igår, så idag hjälpte jag henne att komma iväg och handla. Hon har ju ingen bil.

Planen var att åka till Nacka BK och träna lite idag, men det ser ut som det regnar inne. Vi får se hur det blir lite senare ikväll.

I morgon bär det iväg till Biskopskulla och Frida Sundberg för lite skyddsträning. Jag och Anna (med Axxa) ska dit på två dagars dagsläger. Ska bli superkul!!!!! Hoppas att det är en bra uppladdning (eller man kanske ska skriva nerladdning) för Diesel inför helgens tävling. Då får han leka och vara utåt agerande till max två dagar, så då kan man hoppas att han är cool och koncentrerad på lördag. Hoppet är ju det sista som överger människan!!

På KM:et vann jag en säck hundmat. Så nu undrar jag om det finns någon som läser min blogg, som är intresserad av att köpa den för ca halva priset.

Det är 15 kg Pro Plan Adult Sensitive. Ordinarie pris ligger någonstans mellan 600-700 kr och jag säljer den för 300 kr. Så är det någon vill eller känner någon som vill ha den är det bara skriva det som en kommentar med mailadress. Jag hör av mig via mailen och så får vi boka en mötesplats och göra upp affären på.

Känns dumt att så mycket mat bara ska gå till spillo och lite extra pengar är ju aldrig fel. Diesel äter ju bara färskmat. Hans mage tycker inte om torrfoder, då den innehåller för mycket kolhyderater och då blir han förstoppad. Mycket konstigt fenomen, som inte veterinärerna förstår, men så är det.

Nu ska jag lägga mig på soffan och läsa en stund!

Igår var det dax att tävla klubbmästerskapet i lydnad på Nacka BK.

Vi startade i klass och vi var tre stycken startande sammanlagt i vår klass. Vi fick 268p, ett första pris och  vann!!! Helt otroligt och otippat!!

Min inställning för dagen var att det var en träningstävling. Jag hade inga förhoppningar på några speciella poäng eller placeringar, utan en koll på att mitt upplägg håller och vilka problem vi skulle stöta på. Jag var så himla förvånad över att vi vann, så jag kunde inte riktigt smälta det. Jag gick mest och funderade på hur jag skulle gå vidare för att slippa de fel som blev.

När resultatet kom upp på anslagstavlan slarvläste jag och tyckte det såg ut som 208 poäng. Frågade Jo-Jo vad som behövdes för ett första pris. Hon trodde 255 poäng. Ja ja, sa jag, det var ju bara 50 poäng ifrån, så förhoppningsvis räcker det till ett andra pris. Då såg både Cilla och Jo-Jo ut som frågetecken och Cilla klämmer ut sig; Men du fick ju första pris. Du fick ju 268p.

Lite dum och generad jag kände mig då!!!!

Han var inte koncentrerad i början av fria följet, utan gick brevid mig som på "här" kommando, vilket resulterade i urusla vänstersvängar. Efter halva ungefär vaknade han och tog kontakt och då fick han en knasig postion, gick på tre spår stundvis. Sättandena blev raka, men i stegförflyttningarna och vändningarna på stället fick jag ljud. Eftersom dessa låg i slutet av momentet, så var det väntat. Tack o lov var de bara några som var hördes ordentligt, så vi fick inte så mycket nerdrag för dem.

I båda apporteringarna exploderade han innan gripandet i kampmorr. Suck! Vittringen var han så övertänd att jonglerade på in vägen och tuggade så hårt att publiken hörde. Trippeldubel suck!!!

I sättande undergång hade han fokus på nått annat. Jag tror han laddade för rutan, då den var snett till vänster om oss, så där fick vi ett segt sättande.

Inkallnigen, rutan, sitt i grupp, platsliggning och fjärren satte han kanon, så i dessa fick vi tior. Underbart!!!!

Här är protokollet:

Sitt i grupp                   10

Platsliggning                  10

Fritt följ                       7  Långt fram i position, tränger, piper (snällt betyg!)

Sättande                       8   Långsamt sättande

Inkallning                      10

Rutan                            10

Hopp apport                   6  Låter, tugg

Metallapporten               7  Låter

Vittringen                       7 Kraftigt tugg!

Fjärrdirigering              10

Det ända betyget som jag inte tycker är rättvist var fria följet. Jag tycker Jerker (Lindborg) var lite snäll där. I mina ögon var vi nere på en sexa! Men även om vi hade fått en femma, så hade vi i alla fall fått ett första pris.

Jag är supernöjd med vår prestation. Diesel jobbade bra, men vi har en del kvar att jobba på med hans fokus och attityd. 

Jag är mycket nöjd med mig själv. Jag behöll lugnet genom hela programmet, jag var nästan lite nochalant (stavning?). Alla kommandon var anpassade efter situationen och jag hade is i magen att vänta någon sekund med att ge kommandot, efter tävlingsledarens kommendering. Känslan var mycket bra, men vi har lite mer att jobba på var det gäller Diesels attityd och fokus!

Planen för veckan är att lägga på större belöningar i apporteringsmomenten och förhoppningsvis få bort morr o tugg på detta vis. Många skulle nog ha gjort tvärtom och dämpat belöningarna. Men D anser att apportering är självbelönande, så jag måste få apporten/pinnen att bli mindre värd och att komma in och få lekis mer värd. 

Sen ska jag inte träna hela inkallningsmomentet, utan belöna varje del för sig själv för att bibehålla de mycket kvicka ställanden och lägganden han visade igår. Rutan ligger fokus fortfarande på stadgan i rutan och vid min sida innan skick, så jag inte får tjuvstarter. Fjärren tränar vi som förut, ibland belöning mitt i, ibland efter sista bytet, ibland belöning först när vi gått av plan.

Idag är jag väldigt trött, så jag ska försöka att bara ta det lugnt. Men några apporteringar vill jag nog göra i alla fall.

Nu hände det igen. Mitt inlägg gick inte o spara. Tror att det beror på att mitt mobila bredband tappar kontakten. Men denna gång var jag förbredd, innan jag klickade på "Spara inlägg" hade jag kopierat det. Så här är det:

Idag åkte jag till Värmdö för att köra igenom alla momenten i lydnads trean. Några tänkte jag bara köra några detaljer, några hela. Diesel var verkligen på g och "pratade" väldigt mycket i början. Det gjorde att det tog en kvart innan vi ens kunde börja. Efter det blev det tre turer till på stolen, i början av fria följet, innan det kändes som vi verkligen tränade och inte bara jobbade med attityden. Vi körde momenten i den ordningen som det är på tävling, men efter vittringen var han så trött så jag struntade i sista, dvs fjärren.

Om jag inte skrivit något annat, är belöningen att få springa och hämta lekisen som låg vid stolen, springa runt med den en stund, sen kelstund hos mig och sist få bära den tillbaka till stolen och släppa den där på mitt kommando. Jag tar alltså inte i lekisen. Den belöning är den som fungerar bäst om han är lite het. Han får springa av sig ordentligt, men ändå inte några upphetsande kast och dragkamper.

Efter varje moment pausade vi i minst ett par minuter. Mest för min skull, men även för att det är bra för Diesel han ska lära sig att coola ner på planen.

Fria följet - Vill börja med det, för då är han mesta taggad och då ger attitydsträningen mer verkan. Efter tre turer på stolen (ca 3-5 min per gång) fick jag rätt attityd och då kunde vi börja jobba.

Fick bara ett snett sättande och det var i stegförflyttning åt vänster, korrigerade det med rösten och sen blev det bra. Däremot flöt han ut på tre spår i långsam marsch. Fick korrigera det med rösten två gånger innan det blev bra, men sen blev det verkligen super!

Språng marsch gjorde jag ingen, då det är lite jobbigt för mig och jag ville orka hela passet. Hade lite blick släpp också och bestämde mig för att nu är det dax att ta itu med dessa också.  Där behövdes det inte många "hörrö du skärp dig" med sur röst fören han verkligen skärpte till sig.

Jag är mycket nöjd med passet! Känns som vi arbetade igenom momentet ordentligt. Det är ingen tia som det ser ut nu, men nog en åtta i alla fall.

Sättande under gång- Gjorde detta bara en gång, då det inte finns så mycket mer att önska där. Det är ett väldigt enkelt moment tycker jag. Valde att belöna direkt med godis när han hade satt sig (vilket han gjorde snabbt och bra)och sen göra en transport fram till utångspunkten för inkallning, ingen lekis-belöning.

Inkallning med ställande och läggande - Första fick jag göra om. Låg stilla, stannade hyfsat, men tog väldigt många inbromsningssteg innan han la sig. Bröt surt där och muttrade hela vägen tillbaks till utgångspunkten.

Andra blev godkänt, men igen tia. Valde att belöna det och sen plocka i sär momentet.

Inkallning med ställande- Första två blev dåliga så jag bröt surt och muttrade hela vägen tillbaka till utgångspunkten. Sista ställandet blev kanon. Belönade och "jagade" honom lite när han hade hämtat lekisen.

Inkallning från stående med läggande- Första så där, bröt surt och gjorde om. Andra kanon bra!!! Belönade som ovan.

Gjorde inte sista delen, dvs inkallning från ligg till min sida. Där har vi inte problemet, så jag tycker det är onödigt att träna på.

Rutan- Skicket var kanon, la sig snabbt, kanske lite nära höger kanten, låg fint medans jag transporterade mig, men sen kom han utan kommando när det närmade sig inkallning.

Jag har medvetet tränat inkallningsdelen när man nästan är framme vid utgångspunkten, bara för att förhoppningsvis undvika tjuvstarter på tävling där det är efter ca halva sträckan, men idag hjälpte det inte. Han kom farande precis som jag tänkte säga kommandot. Skällde med ganska hård röst och gjorde sedan om hela momentet.

Skicket bra och placeringen bättre än första. Låg lugnt och tungt i rutan under transporten, tjuvade inte och slöt upp kanon bra vid sidan. Massor med beröm.

Valde att skicka en gång till, då hamnade han perfekt i rutan, belönade med låg, lugn röst när samtidigt som jag på började transporten. Gjorde hela tranporten, men kallade inte in, utan fortsatte till utgångspunkten, gjorde helt om och belönade.

Hopp apport- Han släpper gärna apporten redan när jag sätter dit handen. Han håller alltså inte kvar tills jag har sagt kommandot. Struntade i hopp och sträcka, han fick hämta apporten ca två meter i från mig. Första var så där, men han droppade den inte i min utsträckt hand, så jag belönade. Andra va bättre, kunde retas med att ta släppa, ta släppa utan att han droppade den. Belöning!

Sista va riktigt bra! Kastade lekisen en gång.

Metallapporten- Här har han ännu sämre grepp vid min sida. Jag måste även vara försiktig i min träning här, då han tycker metallapporten är ganska äcklig. Han fick ta den från marken precis framför våra fötter, struntade i hur gripandena blev. Gjorde tre stycken. Han droppade inte på någon och på sista hade han munnen stängd till och med tills jag sa tack. Belönade med flera kast av lekisen.

Gjorde sen en riktig apportering där jag valde att belöna när han var på väg in till mig. Gjorde ett kanon fint gripande och riktigt hög fart in!

Vittringen- Valde att lägga pinnarna i en båge, mest för att jag tycker det är tråkigt att lägga dem likadant. Första skicket tappade han pinnen på väg in, bara för att han fick för sig att jonglera med den. Sa inget utan tog bara pinnen med en lugn och neutral min och gjorde om. Här får jag inte visa några känslor när det blir fel, för då blir han hängande över pinnarna i nästa skick.

La ut nya pinnar och skickade igen. Mycket bra jobb ute hos pinnarna. Lugnt gick han igen dem och tog rätt och kom direkt in, men kunde inte låta bli att bita till lite extra precis i ingången. Struntade i det och belönade.

Nu började han se ganska trött ut, så jag valde att han fick lämna lekisen i min hand efter belöningen och hade den kvar i handen medans jag böt ut pinnarna en sista gång. Mycket bra skick, med fart ut, koncentration hos pinnarna och super snabbt in, utan tugg = massor av beröm och många roliga kast med lekisen.

Jag har valt att bara ha den "rätta" pinnen i handen under tiden jag lägger ut de övriga pinnarna. Om han inte nuddar de övriga pinnarna under letandet, lägger jag tillbaka dessa i påsen, för att använda någon annan gång.

Jag lägger alltid ut "nya" pinnar vid varje skick. De jag har tagit i eller han har slemmat på (nosen är väldigt nära ibland och det händer ibland att han griper, men släpper fel pinne, dock ej idag) kasseras och används som spårpinnar eller dyligt. På detta sätt förbereder jag honom lite för eliten. Dvs det finns annan vittring på de övriga pinnarna, men ingen har tagit i dem, och det finns bara svag vittring från mig på den rätta. Sen någon gång då och då har jag den rätta pinnen i fickan under några moment innan, så han även ska känna igen den vittringen på tävling. De gånger jag har haft pinnen i fickan brukar han knappt nosa på någon annan, utan tar den nästan direkt. Men efter som han är som han är, är det bättre med lite vittring på träning, så han inte börjar slarva.

Många tycker att man inte ska använda om de andra "vittringsfria" pinnarna, utan alltid har nya, men jag är tveksam till det. Även fast de är helt nya finns det alltid vittring från de som har hanterat virket innan man köpte det. Vittring från tillsågning, trots gummishanskar, och förvaring innan träning. Nää, jag återanvänder de pinnar som inte jag eller D har varit i kontakt med. Annars skulle det gå åt en j-kla massa pinnar!!

Efter vittringen tog vi en paus, sen lekte vi lite samtidigt som jag plockade ihop grejerna. Sammanlagt var vi på klubben i en och en halvtimme, men effektivt tränade vi nog trettio till fyrtio minuter.

Diesel var mycket trött när vi gick till bilen. Det märks verkligen att han inte är i den fysik som han var för ett år sedan. Allt har sina fördelar och nackdelar. Jag kan inte fysträna honom mer än jag gör, pga mitt onda bäcken och fot, men o andra sidan är han lugnare att träna nu.

Om ca två månader, när jag har "klämt ut" Pelle, ska vi ta tag i fysträningen igen. Det ska bli spännade att se om han blir hetare i träningen igen då, eller om han bibehåller det vi har nu. Jag hoppas på det sista, annars kanske jag måste tänka på att inte hålla för hög fysik på honom och det vore ju trist.

Han kommer aldrig att hålla för en hel skyddstävling med den fysiken han har nu. Allt är en evig balansgång. Den fysträning han får nu är ca en timmes promis om dagen, en kvart med mig och tre kvart med husse. Simning ca 20 min en till två gånger i veckan och springa bredvid cykeln i ca 20 min, i varierat tempo, en ibland två gånger i veckan. I förra vecka när vi var i fjällen blev det längre och fler prommenader, men det är ett undantag.

Jag längtar efter att kunna ut och gå längre promisar igen!! Men det är inte så lång tid kvar, ca två månader. Visserligen är man öm "där nere" och kan ha ont i bäckenet några veckor efter förlossningen. Men då är det lättare att bita ihop och knalla på, så gjorde jag ju när jag hade tagit bort gipset på min brutna fot. Bra eller dåligt kan man ju diskutera, men sjukgymnasten häpnade över hur fort jag blev återställd. Ja, ja lite skäll fick jag också och fick ta det lite lugnare en period, men fort gick det!! Min plan efter förlossningen ser likvärdig ut! Kör på och bit ihop, ont ska med ont förgås!!

Nä, nu ska jag gå och kolla hur det går för min man, som håller på att kakla nya badrummet i gäststugan.

Hade skrivit ett jätte långt inlägg om att jag troligtvis hade fått hälsporre, varit o köpt gympaskor som ska lindra idag, om hur bra personalen är på Intersport jämfört men Stadium, att jag måste ha tofflor al a Scholl eller Birkenstock inomhus, att jag känner mig som en tant nu med stödstrumpor, tofflor och trosor som slutar under tuttarna (gravidtrosor). När jag trycker på "Spara inlägg" kommer det upp att jag har blivit utloggad. Loggar in igen och inlägget är BORTA!!!!!!!!!!!!!!!!!!    

Nu orkar jag inte skriva om allt utan det får räcka med sammandraget ovan. STÖÖÖN!!!

Lite träning på tomten har jag gjort idag också. Tränade metallapporten, fjärren, fotgående (långt mellan belöningarna), sättande under gång länkat med hela inkallningen. Kanon alltihop! Perfekt attityd! Jippi!!!!!!

Nu ska vi åka o handla lite så jag kan fixa lite middag. Det blir pannbiffar, potatis och sås med lättkokta skärbönor! 

Idag är det sista dagen i Funäsdalen. Den här veckan har gått med en rasande fart och i morgon styr vi kosan hemåt igen. Det känns båda skönt och tråkigt!

Fyra böcker har jag läst ut, gått 2.5:an fyra dagar på raken och sovit en massa. Natten till torsdag sov jag nästan TOLV TIMMAR! Helt otroligt! Snacka om att man blir trött av att vara gravid.

I tisdags tränade vi lite på gräset utan för stugan. Det blev ett intressant träningspass! Han har mycket högre generell aktivitetsnivå här uppe i fjällen. Han har en hög förväntan på att något roligt ska hända hela tiden, så han var minst sagt övertänd.

Jag fick sitta en hel del i stolen pga att han inte kunde vara tyst. Konstigt nog kändes det inte jobbigt, utan bra. Nu fick jag verkligen tillfälle att träna igen på att man måste vara tyst! Det blev nästan bara fotgående träning, men jag gjorde även två hela inkallningar. Dessa två var mycket bra!!!! Verkligen super nöjd med dessa!! Fotgåendet hade vi lite diskussioner om hur man sitter i halterna, snett eller rakt. Men när han gick ner i varv förbättrades även dessa. Tänk vad viktigt det är med rätt attityd i träningen!!

På promisarna har han fått letat efter pinnar! Han och husse har verkligen gjort många olika pinnsök. Dessutom har husse börjat fått ordning på släppandet. Husse är lite för snäll och tjatar istället för att vara bestämd. Efter denna vecka, med lite ledning från mig, släpper Diesel för det mesta på första kommandot.

Bäbisen har varit väldigt aktiv i magen. Han sparkar, boxar och knölar runt. Det känns att det börjar bli mindre utrymme. Om någon månad är det tydligen så pass trångt att fosterrörelserna blir mindre och sparkarna inte så kraftiga.

Från och med nästa vecka är det två månader kvar tills vi får träffa våran efterlängtade Pelle! Va tiden går fort! Jag längtar mer och mer för varje dag som går!

Jag har inte haft särskilt ont i bäckenet och ryggen denna vecka, men i natt slog smärtan till igen. Vaknade till vid tolv (somnade vid elva), va uppe på toa tog Alvedon och lyckades somna om. Halv fyra va det dax igen. Då hade jag så ont att jag hade svårt att vända mig och ta mig ur sängen. Gick upp och läste och försökte slappna av, så värken skulle släppa. Halv fem tog jag Alvedon igen, trots att det bara var fyra och en halvtimme sen sist. Det ska ju helst vara sex timmar mellan tabletterna. Efter någon timme började det släppa långsamt, men då va kroppen så varvad att det var omöjligt att somna.

Vi gick upp och åt frukost. Jocke och Diesel fick gå 2.5:an själva och jag gick o la mig och läste. Vid tio somnade jag och sov två timmar. Skönt att vara ledig när man har dessa nätter. Sov en timme på eftermiddagen också.

Nu ska vi laga lite middag, sen är det dax att packa. Vi har beställt städning av stugan till klockan tio och måste vara härifrån tills dess. Jocke ville inte städa själv, utan tyckte det va värt att betala för en rikigt storstädning. Annars brukar vi alltid hjälpas åt och då är det gjort på en till två timmar, men det är mycket om man ska göra det själv.

Nästa gång jag skriver är jag hemma. Borta bra, men hemma bäst!